Välfärdsstaten förändras, och reglerna med den. Äntligen. Den privatägda välfärden har fallit mellan paragraferna eftersom den inte omfattas av offentlighetsprincipen och meddelarfriheten, trots att skattepengar finansierar verksamheterna. Men i går meddelade den blocköverskridande friskolekommittén att meddelarfrihet ska gälla personalen i friskolor precis som i kommunala skolor och att offentlighetsprincipen ska ge allmänheten insyn i skolföretagens ekonomi.
Det var främst på de två punkterna som Moderaterna fick lägga sig för oppositionen. S fick å sin sida släppa krav på lärartäthet och att kommuner ska kunna stoppa företag från att starta nya skolor.
Från att friskolefrågan varit infekterad i decennier verkar politikerna nu rörande överens. Anledningen till uppgörelsen antas vara att inget parti vill tjafsa om friskolor i valrörelsen nästa år. Och att försöka lösa de uppenbara problemen ligger inte minst i regeringens intresse.
Men kommittén lyckas inte leverera svar på det som kanske allra flest väljare bryr sig om. Frågan om vinstuttag i privata skolor ska utredas vidare, säger utbildningsminister Jan Björklund (FP). Alliansen, S och MP går helt emot folkviljan i den frågan, kommenterar Vänsterpartiets skolpolitiska talesperson Rossana Dinamarca (Politik i fokus, SVT play 23/5), med tanke på att hela 62 procent av svenskarna är emot vinstuttag i privat välfärd, enligt SOM-institutet. Bland riksdagspartierna är det endast V och SD som delar folkets åsikt.
Av Caremaskandalen och andra missförhållanden i välfärden har det varit lätt att göra skandaljournalistik som spelar på väljarna känslor. Samtliga partier som gillar vinst i välfärden har en hel del att förklara för miljontals väljare. Att meddelarfrihet och offentlighetsprincipen ska gälla även i privatskolorna kan vara ett steg för att legitimera valfriheten i välfärden.