Visst nappar det i Nyköpingsån

Visst finns det lax i Nyköpingsån, men abborren är betydligt enklare att fånga. Metspö, mask och tålamod är allt som behövs.
På nyårsnatten är det alltid premiär för laxfisket i Nyköpingsån.
I den iskalla vinterkylan fylls stränderna av tålmodiga fiskare som struntar i nyårsfyrverkerier och skumpa och i stället kämpar om att bärga årets första lax.
Nu i sommarvärmen är det betydligt glesare bland fiskarna längs åpromenaden, men laxen finns där. Så sent som för en vecka sedan drog någon upp en baddare på drygt elva kilo, årets största enligt säkra källor.
När Alen Turcinhodzic hänger med sin morfar till åpromenaden är det dock inte lax de har i sikte. Utrustade med metspö, mask och tålamod är det istället aborren som ska luras.
_ Aborre är godast, säger Alen, den steker vi och äter med potatismos.

Morfar Kasim Bajric har tagit med sin bror Ajdin och så visar de Alen hur aborren ska fångas i den ganska strida strömmen i Nyköpingsån.
Sätt fast masken på kroken, det är onödigt att spotta på den, det är ändå bara gammal svensk skrock, och så ut med reven så långt det går. Det röda flötet guppar snabbt i väg men Ajdin är flink i fingrarna och låter linan följa med 15-20 meter innan det är dags att börja om.
Det ser lite jobbigt ut, att ständigt hala in reven och så kasta ut den igen, är det inte bättre att hitta lite lugnt vatten där flötet ligger stilla?
_ Nej, det är bra om det är strömt, det är där fisken finns, försäkrar Alen.
Jodå, på andra utkastet doppar flötet, Ajdin rycker till lite grand i reven och flötet försvinner under ytan. Det är en liten aborre, inte stor men i alla fall ätbar för den som står ut med att rensa bort alla ben.
_ Det är inga problem med benen, säger Alen som är tio år och uppenbarligen har tålamod även vid tallriken.

Spaningspatrullen drar sig längre nedströms på sin jakt efter fiskare, utan att få napp. Intill Nyköpingshus, vid Fiskbron, jobbar slottsfogden Roger Ståhl med livräddningsbåten. Den är i vägen och måste flyttas eftersom TV^4 kommer förbi om några timmar och ska spela in några scener om hur livet bäst kan avnjutas.
_ Några fiskare har jag inte sett, säger slottsfogden Ståhl som själv inte är särskilt trakterad av att fånga middagsrätten själv ur vattnet trots att han skulle kunna sitta på slottsmuren och meta.
Slutligen siktar vi en ensam fiskare, ute på flytbryggan vid Vattensportstadion. En riktigt långväga gäst visar det sig som är på jakt efter dagens första gädda i Stadsfjärden.
_ Det nappar bäst tidigt på morgonen, säger Robert Maldonado som är på besök i Nyköping och annars bor i S:t Tropez på franska Rivieran.
Ett par timmar om dagen ägnar Robert åt att lura gäddorna i vikar och vass, men det blir inget hugg så länge sommarspanarna står intill och ställer sina nyfikna frågor.
_ Fast det behöver inte vara tyst, fisken hör inget, säger Robert.

Längre upp i Nyköpingsån är fiskelyckan större.
Alen, morfar Kasim och hans bror Ajdin har börjat fylla på lunchkorgen med aborre.
_ Vi har nog 15 stycken nu, säger Alen och visar upp några små läckert rödfeniga godbitar.