VM närmar sig då är guldparet hett igen

Fast det känns mera öppet i år än i Sevilla, enar de sig om.
Norge skulle ha klivit fram som jättefavorit om inte Nils Fjeldheim hade skadad ryggen. Nu är de norska spurtkanonerna i samma läge som Sverige. En helt ny kombattant är Belgien, som har överraskat.
Två duktiga K1-kanotister. Men Belgien känns det som att vi har ganska bra koll på. Då blir säkert Norge, Ungern, Tyskland och Italien farligare, funderar Markus Oscarsson.
I den italienska K2:an sitter samma killar som var före den svenska OS-silverbesättningen i Sydney. Läskig comeback det där. Men Nilsson och Oscarsson är numera en säker världsbesättning. De oroar sig inte det minsta eller så döljer de nervositeten v ä l d i g t bra där de sitter tillbakalutade i var sin bekväm stol i Solbackas lobby.

Vi tänker mest på att det känns bra när vi paddlar igen och att vi ska bli snabba när VM startar. Det ska vi klara rappheten går ganska snabbt att toppa. Och då kan vi kunna vara med och slåss om guldet, menar Henrik Nilsson.
Erfarenheten att bygga upp snabbhet på en tvåveckorsperiod har vi, inflikar Markus.
De har också rutin från att tävla i Gainesville, som ligger drygt tio mil norr om Atlanta. OS 1996 avgjordes i samma stadion. Den 2 september flyger de över Atlanten igen.
För att acklimatisera oss, men när man åker åt rätt håll blir man bara morgonpigg den ska vi försöka behålla, säger Henrik och tänker då på att K2-finalerna avgörs på morgonen.
Det inte alls skojiga datumet 11 september börjar tävlandet.

Det är milsvidd skillnad från hur Henrik känner sig nu gentemot tunga vårdagar då axeln bara värkte.
Då var det skittråkigt. Nu känner jag bara av skadan vid vissa tyngre övningar med vikter och dom övningarna ska jag skippa fram till VM.

Killarna känner varandra utan och innan. De tillbringar upp till fem månader (!) i varandras sällskap varje år och gillar det. Samtränade till max. Men SN-sporten undrar försynt om det inte finns något som de retar sig på hos den andre.
Det är så oerhört svårt att reta sig på något hos Henrik...visst, ibland ledsnar man, men då är man oftast så trött och sliten att man skulle bli less på vem som helst.
Men någon liten svag sida måste det väl finnas?
Ja, han är ganska dålig på de andra sporterna, flinar Markus belåtet. I förmiddags slog jag honom väldigt lätt i badminton till exempel.
Och vad finns det hos Markus som kunde bli lite bättre?
Han är en dålig vinnare. Och så är han jämnt så himla morgonpigg, säger Henrik snabbt.
Jasså, konstigt att du skulle säga det just på det här lägret när du har knackat på min dörr varenda morgon och vill ha ut mig, försvarar sig Markus.
SN-sporten törs härmed rapportera från det sista VM-lägret som avslutas på söndag att Sveriges guldhopp är högst harmoniskt. Det som såg så illa ut vid deras första världscuptävling då Henrik åkte ner nästan direkt från viloläge