VRE-utbrottet över: Smittspårningen på Nyköpings lasarett avslutas

Ett fyrtiotal smittades av den resistenta VRE-bakterien på Nyköpings lasarett. Ett långt bättre resultat än vad landstinget Sörmland hade vågat hoppas på. På torsdag avslutas smittspårningen.

Flera avdelningar på Nyköpings lasarett tvingades stänga för städning under tiden för VRE-utbrottet. Det innebar stora påfrestningar på verksamheten, som redan sedan tidigare har stängda vårdplatser på grund av personalbrist.

Flera avdelningar på Nyköpings lasarett tvingades stänga för städning under tiden för VRE-utbrottet. Det innebar stora påfrestningar på verksamheten, som redan sedan tidigare har stängda vårdplatser på grund av personalbrist.

Foto: SN Arkiv

Övrigt2018-01-07 20:21

När VRE-bakterien spred sig på Nyköpings lasarett i slutet av februari befarade sjukvårdspersonalen att flera hundra personer skulle vara smittade. Ett intensivt arbete drogs i gång och många hundra kallades till provtagning.

I dag konstaterar landstinget att smittspridningen har avstannat och om det inte dyker upp nya fall av smittan planeras smittspårningen att avslutas i slutet av veckan.

– Om man ska summera det här kan man säga att vi har gjort ett fantastiskt jobb. Vid liknande utbrott i andra landsting har vi sett att de kan pågå i åtta, nio månader och då ökar antalet smittade till flera hundra. Vi vet inte säkert än, men det ser ut som att vi på bara ett par månader har fått bukt med det, säger Maria Söderkvist, divisionschef för medicinsk service och med ansvar för Nyköpings lasarett.

I stället har det stannat vid 43 konstaterade fall av VRE-smittan. Och tre av dem är smittade sedan tidigare och inte på Nyköpings lasarett.

– De är en bonus, de är patienter som bär på VRE-bakterien sedan tidigare som vi nu har upptäckt i vår screening. Det gör att vi lättare kan behandla dem blir sjuka.

– Vi är väldigt stolta över hur seriöst och noggrant vi har jobbat med de här från början, säger Maria Söderkvist.

Det går inte att avgöra exakt vad som orsakade utbrottet, men det finns flera möjliga förklaringar. Brister i städrutinerna kan ha bidragit till smittspridningen. Tidigt under utbrottet ökades städningen på lasarettet, både i antal personer och i tid. En annan risk är de hjälpmedel som används, exempelvis droppräknare och rullatorer. Allt som en smittad patient berör kan föra smittan vidare och även här är städrutinerna viktiga. Ytterligare en potentiell risk finns hos all personal som arbetar nära patienterna.

– Om man inte sköter sin basala hygien, om man har långärmat, bär ringar eller struntar i att sprita händerna är det en potentiell risk, säger Maria Söderkvist.

Med rutiner och regelbundna utbildningar ska dessa risker minimeras i framtiden. På lasarettet ser man också över möbleringen. Exempelvis kommer alla tygdraperier som finns kvar att plockas bort och ersättas med avtorkningsbara vikväggar.

Hela skeendet kommer att analyseras under våren för att se och lära vad som kunde ha gjorts annorlunda. Utbrottet innebar en stor påfrestning för personalen på avdelningarna och i analysen ska det undersökas om rutiner kan förändras och förbättras.

Alla de avdelningar som tvingades stänga med anledning av VRE-smittan har öppnat igen.

Resistent bakterie svårbehandlad

VRE-bakterien som spred sig på Nyköpings lasarett är resistent mot en vanlig antibiotika. Den som bär på bakterien blir inte automatiskt sjuk, men de som blir sjuka är svårare att behandla på grund av resistensen.

Resistenta bakterier betraktas som ett av de stora hoten mot global hälsa och kan leda till att vanliga sjukdomar som lunginflammation och urinvägsinfektioner blir dödliga.

I slutet av februari konstaterades smittan på lasarettet och en stor smittspårningsinsats inleddes. Flera hundra personer kallades till provtagning.

Antalet smittade steg fort och var snart uppe i över 30. Många befarade att det skulle kunna finnas fler hundra smittade.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!