Bygg- och anläggningsbranschen är redan stekhet. Så när en bra bit över 2 000 personer varje år kommer att behövas för att bygga Ostlänken och tillhörande resecentra kan det bli svårt att hitta folk.
– Det kommer att behövas ett antal tusen anläggningsarbetare, exempelvis maskinförare. Det är jättemycket personal som behövs, säger Anna Lövheim, näringspolitisk chef vid Östsvenska handelskammaren.
– Det är i en bransch där det väntar stora pensionsavgångar och det i princip inte finns någon arbetslöshet.
Det behövs fler utbildningsplatser både på gymnasiet och på yrkeshögskolor. På gymnasierna finns byggprogram, men problemet där är att för få elever söker sig dit.
– Söktrycket är för lågt. De som söker till byggprogrammen vill bli snickare, inte betongarbetare eller jobba med anläggningsdelen. Det skevar där, säger Anna Lövheim.
Yrkesutbildningar är effektiva då eleverna ofta går direkt till jobb efter utbildningen, enligt Anna Lövheim. Men längs med Ostlänken-stråket är det flera yrkeshögskolor som inte har fått nya nödvändiga utbildningar beviljade av Myndigheten för yrkeshögskolan. Något som det måste bli ändring på, enligt Östsvenska handelskammaren.
– Om vi inte lyckas höja antalet utbildningsplatser och personer som söker till utbildningarna, kommer det bli jättesvårt att hitta folk och vi blir beroende av att folk kommer utifrån. Både Sörmland och Östergötland dras med en alldeles för hög ungdomsarbetslöshet och det här är en möjlighet för fler att gå direkt ut i jobb, både ungdomar och nyanlända.