Zonia vill vara med i Sydafrikas utveckling
Hon säger att familjen var mycket beskyddande och själv råkade hon inte illa ut. Men när hon skulle läsa vidare på universitet, fanns bara ett alternativ för henne och då blev det lärarbanan.
Att dela upp befolkningen efter hudfärg gjorde bara att krafterna koncentrerades, säger hon. När jag började läsa på universitetet blev jag väldigt politiskt medveten och vi hade ofta diskussioner om samhällsfrågor. Nu när jag tittar tillbaka är jag glad över att jag fick läsa just där, det gav mig mycket.
Efter examen var hon tvungen att lämna sin hemort Port Elisabeth eftersom det inte fanns några lediga jobb. Hon arbetade några år som lärare i bland annat historia, matte och biologi och undervisade sedan blivande lärare. Nu fylls dagarna av att ge stöd åt nästan två hundra skolor i ett av de nio skoldistrikten i Sydafrika, Xhariep Educational District i Free State Province.
Vi har beslutat att inte sitta inne på kontoret. Istället går vi ut i verkligheten och möter människor ute på skolorna. Särskilt de skolor som har problem med stökiga elever. Jag tror att de problem som finns i samhället smittar av sig in i skolorna, därför är det viktigt att lösa skolornas bekymmer tidigt.
I distriktet där Zonia arbetar är det stora problem med arbetslöshet och fattigdom. Många barn har förlorat sina föräldrar, en stor del på grund av AIDS. Men Zonia menar att hon vill vara med och förändra och att undervisningen är viktig för hela samhället.
Jag är lycklig över att arbeta i distriktet för det är goda människor som bor där. De är jordens salt, ödmjuka och lojala. Jag trivs bra och får mycket stöd av överordnade och kollegor.
Tiden här i Sverige ser hon som värdefull, både genom att se exempel på hur den demokratiska processen kan fungera, men också genom att byta erfarenheter med deltagare från andra afrikanska länder.
Men jag vill aldrig lämna Sydafrika, jag vill vara med i utvecklingen där.
Så jobbar vi med nyheter