Rosenmandel, äppelmynta, salvia, timjan och blåbär. Det är poesi i luften när trädgårdsmästare Benita Hedman Runesson rabblar upp vilka växter som planteras på en av innegårdarna på Björntorps äldreboende i Oxelösund.
Lammöron, rosenapel och myskmadra. Rabarber, smultron och jordgubbar. Listan fortsätter.
Vi bläddrar igenom bilderna som togs innan renoveringen satte igång. Det är en dyster utomhusmiljö som tonar upp sig. Både boende, personal och anhöriga reagerade på den trista gården. Barn och barnbarn ifrågasatte att deras föräldrar skulle behöva bo så här, berättar undersköterskan Anna-Carin Fröberg som har varit med i trädgårdsgruppen som drivit förvandlingen.
– Det är ingen som har tyckt att det har sett trevligt ut att gå ut här. Då var det mest rökarna som satt här ute, säger Anna-Carin Fröberg.
– Det börjar hända något nu. Det är roligt att fler är ute.
Och visst används den. Flera grannar sitter och njuter av höstsolens värmande strålar samtidigt som de ser på hur trädgården växer fram. En liten bergknalle, som tidigare inte fyllt någon funktion, framhävs och hällen sluttar nu ner i en snart prunkande plantering.
Förvandlingen sker genom Oxelösundsföretaget Hälsoträdgården Lunden som arbetar med vårdande och pedagogiska miljöer. 300 000 kronor lägger kommunen på innergården som delas av två avdelningar. Projektet är en fortsättning på liknande miljöer som skapats kring äldreboendets nybyggda delar. Planen är att ytterligare gårdar på Björntorp får samma upplyft till våren.
Mitt på gården står en grönskande lund i mjuka former med en kort slingrande sandgång. Den torvklädda rabatten omgärdas av fylligt gräs. Kreationen ska inte bara vara vacker för ögat. Det varierade underlaget fungerar även vårdande. Att få annat material under fötterna tränar gången för de äldre. En dekorativ trädgårdsfontän ger ett lugnande vattenbrus. Och växterna som omväxlande kommer att blomma från februari till november doftar för att trigga igång minnen. Som lavendeln med förnimmelser om gamla tiders linneskåp.
Det är så de arbetar, trädgårdsmästarna som brinner för att grönskan ska kunna användas inom äldre- och demensvård.
– Det ska vara fägring för alla sinnen. Det gäller att stimulera känsel, smak och syn, säger trädgårdsmästaren Tony Edberg.
– Det här är ju inte bara utsmyckning utan ett vårdinstrument.
Nästa steg blir att personal och boende förvaltar gården så att alla sinnrika naturmaterial utnyttjas och kommer till användning.
Visst hade pengarna gärna fått räcka till mer, säger Anna-Carin Fröberg. En veranda med tak och bänkar står fortfarande på önskelistan. Men med de medel som beviljats har de ändå lyckats omvandla den tidigare anskrämliga innergården till något läkande.
Kerstin Karlsson, 88 år, som har bott på Björntorp i många år, luktar på en buske med mynta som kommer att dra till sig fjärilar i sommar.
– Det doftar gott. Det blir fint när det är färdigt, det är så fint med blommorna, säger hon.