Oxelösundsmannen trakasserade chefen och dennes familj under flera år.
– Att behöva prata med barnen om hur de ska agera om någon främmande person kommer fram till dem känns inte rätt, säger en före detta kommuntopp i Oxelösund.
Efter att ha fattat ett känsligt beslut kring en medborgare, som skulle kunna klassas som rättshaverist, började denne röra sig kring toppchefens hem, där chefen bor tillsammans med sin partner och barn.
Beslutet som chefen fattade innebar att Kronofogden, med poliseskort, skulle göra en insats på mannens fastighet.
Det visade sig bli startskottet på en lång och utdragen kamp för rättvisa. Och inte minst ett liv i rädsla för vad mannen skulle kunna ta sig till.
– Första gången han dök upp här var årsskiftet 2021/2022. Under ett par månader var det regelbundet att det hände grej på grej på grej.
Det började med spottloskor på familjens brevlåda och frekventa "promenader" utanför familjens bostad.
Men det tar inte stopp där. Vid ett tillfälle säger mannen till en av familjemedlemmarna att "det sprängs för lite hus i den här staden".
Familjen gör polisanmälan efter polisanmälan – som alla läggs ned.
– Vi är lite förvånade, det är som att det är okej att gå omkring och säga att det borde sprängas flera hus.
Rättshaverister vägrar låta sig tro att de har fel, de kan därför vara väldigt kunniga och veta vad de pratar om. Ett byråkratiskt språk är en gemensam nämnare bland rättshaverister.
Allt eftersom ofredandena fortsätter, och eskalerar, väljer familjen att sätta upp en bevakningskamera ifall mannen kommer tillbaka, så att bevis då kan säkras.
– Vi har också grannar som har sett att det var han, säger den tidigare toppchefen.
En kväll i juni 2023 märker hen att familjens brevlåda ligger söndersparkad på marken.
Efter den händelsen – och det nya bevisläget i och med bevakningskameran – anser åklagare att det fanns tillräckliga grunder för att döma mannen. Åtal kunde väckas.
Mannen kunde lätt identifieras tack vare målsägandes övervakningskamera.
Den åtalade mannen förnekade misstankarna och sa sig inte minnas vad han gjorde den dag då brevlådan sparkades sönder. Han förnekar också att det är han som syns på fotografierna från bevakningskameran. Vem det skulle kunna vara säger han sig inte heller veta.
Trots sitt nekande dömdes mannen för skadegörelse. Påföljden stannade vid villkorlig dom i kombination med böter på 1 500 kronor, samt att betala för återställandet av den söndersparkade brevlådan.
– Det känns bra att det blir konsekvenser av hur man beter sig mot andra och att det inte är okej det han har gjort, säger toppchefen.
Mannen döms för skadegörelse efter trakasserier.
Trots en fällande dom blev trakasserierna för mycket för hen och hens familj. Chefen valde att säga upp sig och söka nytt arbete i en annan kommun.
– Inte på grund av den här händelsen just, men jag slutade på grund av trakasserier, säger chefen och berättar om uthängningar i sociala medier.
Den tidigare toppchefen jobbar fortsatt inom liknande verksamhet, men i en annan kommun.
Toppchefen valde att sluta på grund av trakasserier, hot och uthängningar. Bilden är en genrebild och förställer inte den berörda chefen.
Toppchefen förklarar att det ibland används olika metoder för att skydda enskilda handläggare från hot och våld, och ge handläggarna mod att fatta beslut som kan vara obekväma.
– Som chef valde jag att det fick stå mitt namn på besluten och inte handläggarnas, för att skydda personalen, säger hen och förklarar att det ytterst alltid är den ansvarige chefen som ska kunna försvara beslutet.
Lyssna gärna på SN:s podd Svalan krim där det finns ett avsnitt om bland annat rättshaverister.