Som speciallärare och lärare i svenska som andraspråk hade Annelie Danling Brash under flera år uppdraget att utveckla en modell för hur man på D-skolan skulle arbeta för att på bästa sätt inkludera nyanlända barn i skolans ordinarie undervisning. Med stöd av modern forskning och engagerade lärarkollegor nådde man på D-skolan en nivå i inkluderingsarbetet som var unik i Sverige, menar Annelie Danling Brash.
– Vi byggde upp något bra och hade ett stort föräldraengagemang. Skolverket bekräftade att vi jobbade helt rätt, säger Annelie Danling Brash.
Under vårterminen 2014 var arbetsbelastningen tung på D-skolan, med många nyanlända barn i klasserna, och Annelie Danling Brash, som då även var biträdande rektor på D-skolan, bad om extra resurser. Men inget hände, säger hon.
I det öppna brevet berättar Annelie Danling Brash att stödet för det inkluderande arbetet försämrades inför höstterminen 2014, bland annat på grund av personalförändringar på skolan och uteblivna resursförstärkningar.
– Tyvärr revs mitt arbete ner. Jag upplevde att skolutvecklingen gick flera år tillbaka och bestämde mig för att säga upp mig. Jag hade inget annat val än att sluta under rådande omständigheter, berättar Annelie Danling Brash, som i november i fjol började jobba på den kommunala högstadieskolan Omega i Nyköping, där hon också har en tjänst som speciallärare och lärare i svenska som andraspråk.
I december 2014 skrev hon ett första öppet brev till utbildningsnämnden i Oxelösund och betonade då sin oro för utvecklingen på D-skolan.
– Det brevet fick jag ingen respons på. Jag hade hoppats på en dialog, men den uteblev helt, säger Annelie Danling Brash.
Annelie Danling Brash menar att vad som sedan hände på D-skolan i form av en allmänt försämrad skolmiljö var lätt att förutse. När Skolinspektionen gjorde en tillsyn på D-skolan i april i år och fann en rad missförhållanden var det inte alls förvånande, konstaterar hon, och menar att mycket av det Skolinspektionen kritiserade var konsekvenser av att hennes arbete med inkluderingsmodeller, skolutveckling och kvalitetssäkring för alla elever övergavs.
Kritiken från Skolinspektionen handlade bland annat om att miljön på D-skolan upplevdes som otrygg och orolig. Elever hade svårt att få studiero på lektionerna och det var vanligt med bråk mellan elever.
– Jag tycker det är så ledsamt att se hur man gör mot innerstadsbarnen, skolan är skyldig att ge dem en utbildning. Det känns som att utvecklingen är på väg mot segregering, vilket var precis det jag jobbade emot. Oxelösund får inte bli ett segregerat samhälle.
Annelie Danling Brash menar att D-skolan har fått ett dåligt rykte under det senaste året och att allt fler föräldrar velat flytta sina barn till andra skolor i Oxelösund, men de övriga skolorna är fulla. Hon betonar starkt att man inte får se de nyanlända barnen som problem, utan som en tillgång.
– De tillför mycket kunskap när de kommer in i skolan, säger Annelie Danling Brash.