– Nu vill jag pensionera mig. Jag har jobbat med det här i 22, 23 år och har fått ont i axeln och ryggen. Jag är inte ung längre och orkar inte jobba så mycket länge till, säger Ataulla Skandrzad.
Han står bakom disken på Gärdeskiosken och knådar ut degen till ett bröd. I fritösen börjar olja bubbla runt falafelbullarna. Ataulla Skandrzad har minst sagt vanan inne. I över två decennier har han lagat mat åt oxelösundarna.
Det första matstället han drev var Pizzaexpressen på Folkegatan, sedan köpte han Mac lays i Frösäng som han drev i tio år. Sedan 2014 har han haft Gärdeskiosken som är en kombinerad pizzeria och liten livsmedelsbutik. Det har med andra ord blivit väldigt mycket mat som lämnat Ata Ullas händer och hamnat i oxelösundarnas magar genom åren.
– Det som gått bäst är ”Starka grabbar” och kebabpizza, säger han.
Menyn ovanför disken upplyser om att den som beställer ”Starka grabbar” får en pizza med oxfilé, köttfärs, ananas, stark sås och bearnaisesås. Bland de andra pizzorna finns SSAB, Gärdes special – och Kabul.
Han flyttade hit från Afghanistan 1995 och först blev det ett halvårs väntan på uppehållstillstånd på flyktingmottagningen i Flen. Därefter följde studier på Svenska för invandrare, men snart tog han klivet in i restaurangbranschen. Nu ser han dock slutet på yrkeslivet.
– Jag är 62 år men om man tittar på arbetstimmarna har jag jobbat till efter 70. I dag började jag klockan 9 på morgonen och håller på till 20 på kvällen. Jag arbetar varje dag förutom julafton och midsommarafton då jag är ledig. Jag har inga anställda, men min fru hjälper mig ibland.
En bekant kommer in och sätter sig i restaurangdelen och småpratar medan falafelrullen tar form.
– Det har alltid varit roligt att laga mat till folk, men nu tror jag att det räcker för mig.
Gärdeskiosken har funnits i gathörnet mellan Esplanaden och Oxelögatan ett bra tag och bytt skrud genom åren. I början av 90-talet var det mer av en traditionell kiosk, där det bland annat gick att hyra videokassetter för tio kronor styck. Nu är Gärdeskiosken ute till försäljning. Själva lokalen ägs dock av Kustbostäder som hyr ut den. Ataulla Skandrzad hoppas att någon ska ta över och driva verksamheten vidare.
– Annars har jag inte råd att gå i pension. Jag hoppas att jag ska kunna njuta lite av livet och träffa mina två barnbarn mer.