Bedragaren lyckades inte lura till sig några Apple-presentkort från de anställda i Oxelösunds kommun.
– Det är dessvärre sådant som händer. Tyvärr är det inte ovanligt, säger Susanne Sandlund.
Mejlet landade hos 15 tjänstemän inom kommunen. Det såg ut att komma från en privat adress och personen utgav sig för att var Susanne Sandlund. Syftet var att försöka lura till sig presentkort från Apple. Kollegorna uppmanades att köpa presentkort från teknikföretaget.
– Jag fick direkt frågor, så då gick jag ut och informerade mina närmste medarbetare och meddelade säkerhetsavdelningen och IT-enheten, säger Susanne Sandlund.
Hon säger att man inom kommunen är informerad om den här typen av bedrägerier, sedan tidigare. Fenomenet är heller inget nytt.
– Det är sådant som vi är utsatta för med mer eller mindre regelbundenhet. Tyvärr är det så som samhället har utvecklats, säger Susanne Sandlund.
Bedragaren ska ha skickat två mejl. Ett där den sagt att den inte är kontaktbar via telefon och endast nås på mejl.
De som svarade på det första mejlet och frågade om de kunde hjälpa till med något fick ytterligare ett mejl i stil med ”jag vill att du köper ett presentkort till mig, som jag ska ge bort som gåva”, enligt Niklas Thelin, säkerhetsstrateg på Oxelösunds kommun.
– Då drog folk öronen åt sig och undrade vad är det här för något, säger säkerhetsstrategen.
Ingen av personerna som kontaktades ska ha gått på bluffen.
Kommunen har efter händelsen polisanmält det som försök till bedrägeri.
Mats Pettersson, presstalesperson för polisen i region Öst säger att mejlbedrägerier riktade mot kommuner är en vanligt förekommande företeelse och att det man kallar Nigeriabrev är ursprunget till den utspridda kriminalitet av olika typer av bedrägeribrott man ser idag.
– Man riktar in sig på kommuner och större organisationer i förhoppning om de inte ska ha koll på sina fakturor eller rutinmässigt godkänna förfrågningar. Det är lätt hänt att något slinker mellan stolarna i större organisationer.
Metoden har även tidigare använts av bedragare i Gnesta kommun.
Där försökte en bedragare få dåvarande ekonomichef att betala ut pengar till en fejkad mejladress som uppgav sig för att vara kommunchefen. Mejladressen var dock felstavad och bad även om en utländsk banköverföring. Bedragaren lyckades inte lura till sig några pengar från Gnesta kommun.