– Vi har lagt ut 200 000 kronor på den nya detaljplanen men vi har inte fått någonting, säger Thomas Ahlbäck, som har haft sitt sommarhus vid vattnet i snart 20 år.
Han sitter i styrelsen för Granlidens fritidshusförening och är besviken på att ärendet har fastnat i en byråkratisk bromskloss.
I vattenbrynet där hans båtbrygga ligger står vassen hög. Vattenmiljön här i gränslandet mellan vassruggar och sandbotten är särskilt gynnsam för fiskens fortplantning, ett faktum som ser ut att bromsa de sommarboendes planer på att bygga ut sina hus. För en gränsdragning i den nya detaljplanen har gjort att Naturskyddsföreningen överklagat kommunens beslut att upphäva strandskyddet i en del av vattenområdet, som är särskilt känsligt utifrån ett miljöperspektiv.
Det är snart två år sedan som Granlidens sommarstugeägarförening ansökte till Oxelösunds kommun om att rita om detaljplanen. Det sjönära området ligger idylliskt söder om Vivesta havsbad. Här tillbringar många av föreningens 46 medlemmar sommarmånaderna i fritidshusen som ligger inbäddade i prunkande grönska. Endast ett fåtal av husägarna är fast boende. Husen är relativt små och det finns inget kommunalt vatten och avlopp indraget. Under en period fick kommunen in många bygglovsansökningar för att få bygga ut husen, men till slut kunde man inte göra fler undantag från den gamla detaljplanen från 1990. Samtidigt ville man få fram fler bostäder till den växande befolkningen och föreslog därför att föreningen ansökte om en ny detaljplan som skulle göra det enklare att göra fritidshusen till permanenta boenden, berättar Christer Nordström, som också sitter i föreningens styrelse.
– Kommunen har legat på att vi ska göra det här, men vi får betala det själva, säger han.
Både han och Thomas Ahlbäck tycker att det är underligt att Naturskyddsföreningen plötsligt uppmärksammar gränsdragningen, som har sett likadan ut sedan 1990 och ifrågasätter att de boende inte har fått vara med i dialogen mellan de olika instanserna.
Granlidens styrelse tycker att det är synd att de inte har blivit tillfrågade när besluten har fattats.
– Det är bedrövligt. Frågan är vad vi kan göra för att hitta en lösning som fungerar för alla. Om man drar om strecket på kartan verkar allt vara frid och fröjd. Hur kan vi hjälpa till för att få i gång dialogen?