– Den enklaste förklaringen av kanotpolo är som handboll på vattnet, säger ungdomstränaren Christopher Boley.
Det ligger en hel del i den förklaringen även om det samtidigt är stor skillnad på sporterna.
– Var är min paddel? säger ett av barnen efter att kompisen slagit runt och fokus legat på det ofrivilliga badandet för en stund. Då kan en paddel flyta iväg.
Att hålla balansen i kajaken är en utmaning i sig.
Kan hända att det var badsuget som slog till när kajaken välte för övrigt. Direkt efter händelsen skämtar i alla fall tränaren Christopher Boley.
– Jag vill vara med och bada. Bada inte utan mig, säger han.
Det är fyra elever i vattnet som kämpar med att passa, skjuta och försvara sig. Vid matcher är det fem i varje lag men flera av barnen valde racing den här dagen istället - alltså att paddla fort på tid istället.
Målet hänger två meter över vattnet men för att anpassa vattenleken efter åldern sätter Christopher Boley upp ett extramål under det ordinarie målet. Jublandet kommer oftare efter det.
– Egentligen får man inte paddla med bollen i knät utan den ska passas iväg, säger han.
Genom att kasta bollen framför sig, paddla dit, plocka upp och kasta vidare går det att likt en handbollsspelare driva bollen framför sig. Det är lite svårt för en nybörjare.
Så mycket studsande som handbollspelare måste förhålla sig till blir det däremot inte. Men bollen driver upp kaskader av glittrande vatten i solen istället.