– Den som bor i vår minsta lägenhet på 17 kvadratmeter betalar bara tre kronor i månaden i avgift, säger Boris Klintsjö som varit ordförande i bostadsrättsföreningen Furan i 15 år.
Numera är han vice ordförande och ovanstående exempel är en sanning med modifikation. Egentligen är avgiften 890 kronor för 17-kvadrataren, men 887 kronor är för elnätsavgift, bredband, tv och dylikt. Det Klintsjö vill peka på är att boendekostnaden för såväl bostadsrätter som hyresrätter inte behöver vara så hög – om man sköter ekonomin långsiktigt.
– Vi har inte höjt avgiften på åtta år och i år sänker vi den med 8,3 procent. Det är sådant som många skulle kunna göra och jag tycker att det är synd att det inte är så, säger Klintsjö som själv betalar 2 750 kronor i avgift för sin tvåa inklusive bredband, tv och elnätsavgift.
Klintsjö menar att många hyresföretag inte sköter om ekonomin. Åtminstone inte för sina hyresgästers skull.
– Hela problematiken i Sverige är fel. Många hyresföretag har inget intresse för att ha låga hyror för sina hyresgäster. De bara höjer varje år samtidigt som underhållet blir eftersatt. Jag tycker inte att allmännyttan lever upp till det som de ska göra. Då skulle de gjort en del av de saker som vi gjort, säger han.
Det här har såklart inte kommit över en natt. Föreningen har investerat 22 miljoner i sina fastigheter som totalt inhyser 85 lägenheter under de senaste 15 åren.
– Steg ett var att ta in anbud från banker och försäkringsbolag och andra tjänster. Det är många som bara har kvar lån och försäkringar på samma avtal av ren slentrian. Det här tjänade vi 350 000 kronor på direkt, säger Klintsjö.
Steg två var att minska energiförbrukningen i husen. Något som tagit tid och kostat en hel del. Den första åtgärden var inglasade balkonger, dels för att öka trivseln, men här minskades även energiförbrukningen.
– Vi fortsatte med att skaffa solceller och tilläggsisolerade. Nu har vi minskat energiförbrukningen så den ligger strax över kravet för ett nybyggt hus. Energibesparing i förhållande till den ekonomi man har är ett vinstlotteri. Det finns inga nitlotter.
När det gäller elnätet har de numera tre abonnemang till föreningen i stället för ett till varje lägenhet som förut, och så står föreningen för avgifterna. De har även slutat att sälja el från solcellerna, då de fick betydligt mindre för den än vad det kostade att köpa el. Nu använder de så mycket de kan själva under sommarhalvåret och köper på vintern när det inte produceras tillräckligt mycket.
En del hyresföretag renoverar ytskikten i lägenheter för att kunna höja hyrorna, men är inte lika intresserade av att göra de dyra långsiktiga renoveringarna, som att byta tak och stambyten. Hur har ni gjort?
– Vi har en långsiktig underhållsplan. Ett läckande tak kan bli väldigt kostsamt. Vi har bytt stammar och spolar dem var tionde år. Sedan bytte vi tak på vårt låga hus för fyra år sedan och för tio år sedan på höghuset. Vi har inga stora investeringar framför oss just nu.
Lägenhetshus i Oxelösund har historiskt sett varit ganska billiga. Skulle ert recept fungera i en nybildad förening?
– En nybyggd fastighet har helt andra förutsättningar. Vår är byggd 1958. Att gå in i ett nybygge och ha den här ekonomin i dag är helt omöjligt. Nybyggda lägenheter i Stockholm kan ha en belåning på 32 000 kronor per kvadratmeter, vi har 2 000 kronor per kvadratmeter.