Hon hade inte tänkt att ta över. När Olov "Olle" Zakrissons meddelande sin avgång för drygt två år satt Catharina Fredriksson som ordförande i samhällsbyggarnämnden, ett uppdrag som hon kombinerade med ett civilt jobb på Sunnangårdens dagcenter. Med 20 år kvar i arbetslivet hade hon planer på att börja plugga igen, mest för att förkovra sig. Men även för att testa något annat när livet rullar på som snabbast.
Två år senare är Catharina Fredriksson nöjd med sitt val och menar att det är en förmån att vara med och besluta om utvecklingen i en kommun.
Catharina Fredriksson beskriver sig själv som en lite fyrkantig person som gillar ramar, trygghet och stabilitet. Det är även så hon tror andra uppfattar henne; som en som har ordning och reda runt sig. Men även väldigt hjälpsam.
– Lojal, skulle jag vilja hävda. Och resultatinriktad. Jag gillar att få saker att hända och det tror jag folk förstått, säger hon.
Genom att aktivt delta i det lokal livet har hon med åren skaffat sig ett brett kontaktnät, en tillgång som hon betraktar som ovärderlig i det politiska uppdraget
– Jag väljer att befinna mig där folk är om det så är klockan 15.00 en fredagseftermiddag på ICA eller om jag tar en öl med kompisarna. Det gör att jag hela tiden är tillgänglig. På gott och ont förstås. Men jag har en äkta känsla för Oxelösund och vill göra avtryck, säger hon.
Nej, det går inte att ta miste på att Oxelösund ligger Catharina Fredriksson varmt om hjärtat. Hon berättar om de långa morgonpromenaderna med hunden Zelda på Femöre, om skärgården och järnverket – hjärtat som får det gamla industrisamhället att pulsera i en tid då de flesta bruksorter ödelagts runt om i Sverige.
Med en pappa som var fackligt engagerad i Metall fick hon nästan socialdemokratin i modersmjölken. Men hemma vid köksbordet handlade diskussionerna mer om värderingar än om politik.
– "Man kan aldrig skylla på samhället, för det är vi som är samhället. Däremot kan man förändra samhället, för det är vi som är samhället". Det är ord som jag burit med mig hela livet, säger Catharina Fredriksson.
"Magkänslan" eller den "inre kompassen" har lett Catharina Fredriksson fram dit hon är i dag. Hon var i fjortonårsåldern när hon gick med i SSU, men hade sitt första politiska uppdrag redan som 12-åring i arbetarrörelsens barn- och ungdomsorganisation Unga Örnar. 35 år senare är hon fortfarande fast övertygad om att socialdemokratin är rätt val. Men att välja ut en avgörande fråga i det kommande valet är snudd på omöjligt menar hon.
– Att förändra en enda sak är svårt. Politik är en kedja av saker som hänger ihop. Men en av de viktigaste frågorna är att vi måste lägga mer resurser på barn och unga så att alla kan gå ut med gott självförtroende och bra betyg. Där finns stora vinster att göra, både för samhället och individen och tål att djupdykas i både på nationell och lokal nivå, fortsätter hon.
Vad tror du om era chanser i höstens val?
– Jag hoppas och tror att människor sett att vi gjort saker som är bra för kommunen.
Som vad?
– Bland annat har vi under de senaste åren skapat en bättre dialog med SSAB. En av de stora utmaningarna för oss är när folk börjar gå i pension på allvar och det fattas ingenjörer. Det är nödvändigt att det finns folk att anställa för att Sörmlands största industri ska leva vidare.
Hur är du som politiker?
– För mig handlar inte politik om att vinna kortsiktiga poänger, utan vill i stället gå en framtid till mötes som gynnar kommunen. Jag söker sällan uppmärksamhet för att synas, utan för mig är hantverket är det viktigaste. På det sättet kanske jag inte är urtypen för en politiker.
Är du feminist?
– Jag har aldrig kallat mig feminist med är feminist i mina värderingar. Det är en grundinställning att det ska vara jämlikt mellan könen. Vi har nått en bit på väg i Sverige, men det finns mer att göra för att synliggöra problemen.
Vem ser du som din farligaste konkurrent i valet?
– Moderaterna men även SD. Jag blir oerhört tagen, skrämd och ledsen att SD gick framåt så i Oxelösunds kommun i EU-valet. För mig står SD för en politik där alla människor inte har samma värde, som vill sortera bort människor som behöver stöd under en period i livet. Jag trodde vi var bättre upplysta och hade ett bättre historisk komihåg än vad valresultat visar. År 2030 kommer det saknas 5000 undersköterskor i Sörmland med nuvarande utbildningstakt. Vi kommer behöva alla människor som kan och vill jobba med våran välfärd.