Bakgrunden till EU:s särskilda engagemang för stålet är att industrin tog ordentligt med stryk under finanskrisen, och inte har återhämtat sig sedan dess. EU-ländernas andel av världsproduktionen av stål har halverats de senaste tio åren och tiotusentals jobb försvunnit.
– Stålindustrin konkurrerar på en global marknad och vi har till exempel stora skillnader i energipriser där EU ligger högre än andra länder, säger Helen Axelsson, energi- och miljödirektör på branschorganisationen Jernkontoret.
Handlingsplanen innebär att EU-politikerna får insikt i stålindustrins betydelse för värdekedjan och ekonomin i Europa, menar hon. Med det som grund hoppas hon att de sen ska ta politiska beslut som leder till att stålföretagen i Europa blir mer konkurrenskraftiga. Många av de avgörande besluten är kopplade till miljön.
– Jag tror att det går att kombinera, men då får inte industrin känna sig så pressad att man inte har möjlighet att investera här. Att minska miljöpåverkan handlar oftast om att kunna investera i ny utrustning. Det är ganska mycket kostnader som läggs på nu, ett exempel är utsläppshandeln, säger Helen Axelsson.