I SKL:s årliga skolrankning "Öppna jämförelser – grundskola", som nu genomförts för nionde gången, bedöms kunskapsnivåerna i huvudsak hos de elever som går ut årskurs nio det aktuella året. Fyra av de viktigaste kriterierna som bedöms är:
- Niornas genomsnittliga meritvärde.
- Andelen elever i årskurs nio som nått målen i samtliga ämnen.
- Andelen elever i årskurs nio som varit behöriga att söka till ett yrkesprogram på gymnasiet.
- Andelen elever i årskurs sex som nått målen i samtliga ämnen.
SKL:s skolrankning görs på de resultat som presterades under läsåret 2013/2014, vilket innebär att det finns en viss eftersläpning i undersökningen.
– Vårt bekymmer är att vi är en liten kommun med extremt små årskullar, säger Peter Rasmussen, i en kommentar till Oxelösunds stora tapp i årets skolrankning.
De elever som gick ut nionde klass i Oxelösund var bara cirka 60 till antalet, vilket innebär att varje elev motsvarar en statistisk förändring på närmare två procent, berättar Peter Rasmussen.
– Den årskullen som gick ut förra året var nog den minsta som vi haft historiskt i Oxelösund, tillägger han.
En annan orsak till att skolorna i Oxelösund vissa år hamnar längre ner i SKL:s rankning är att kommunen tar emot förhållandevis många elever utlandsfödda elever, som i statistiken jämförs med elever som hela tiden gått i det svenska skolsystemet, förklarar Peter Rasmussen.
– I länet är vi den kommun som i förhållande till folkmängden tar emot flest sådana elever och i hela landet ligger vi på en nionde plats, säger Peter Rasmussen.
SKL:s mätmetoder är i vissa delar ganska grova, menar Peter Rasmussen, och säger att man i Oxelösunds kommun jobbar på hitta kompletterande sätt att mäta kunskapsresultaten.