Frilansfotografen Pontus Stenberg, som också är aktiv i hemvärnet.
Förra helgen fick räddningstjänsten rycka ut på två viltolyckor på väg 53 mellan Oxelösund och Nyköping. Det var den 2 november som de två olyckorna skedde – på nästan samma plats.
– Andra olyckan ikväll! Denna gång inträffade en ny viltolycka på samma ställe vid kommungränsen mellan Nyköping och Oxelösund på riksväg 53, men i riktning Nyköping. Bilen blev ståendes mitt i vägen, mot färdriktningen. Djuret dog. Räddningstjänsten fick sanera vägen genom att spola vatten, berättade frilansfotografen Pontus Stenberg när han skickade in bilder från olycksplatsen.
Han har under många år åkt ut och fotograferat olyckor i Sörmland och sålt bilder till olika medier. Han pekar ut just den här platsen, där motorvägen korsar kommungränsen i höjd med skjutbanan, som ett viltstråk.
– Jag har varit på minst en handfull viltolyckor just på det här stället under mina år som frilansfotograf. Det är där det smäller, vid kommungränsen. Sedan finns det antagligen ett stort mörkertal också, med mindre viltolyckor som aldrig når räddningstjänsten, säger Pontus Stenberg.
Vägen är uppbyggd som en motorväg med två, enkelriktade vägar och maxhastighet på 110 km/h och den saknar viltstängsel. Det är vanligt att just sådana här vägar har viltstängsel, men utformningen av vägen är inte det som styr i första hand.
En titt i Transportstyrelsens databas visar dock att för människor allvarliga viltolyckor är relativt ovanliga på den aktuella vägsträckan. Torbjörn Andersson, som är åtgärdsplanerare vid Trafikverket, berättar att det under den senaste 10-årsperioden finns tio viltolyckor med personskador inrapporterade av polis och sjukvård.
"Det är inte omöjligt, men inte troligt att det inträffar i närtid", säger Trafikverkets Torbjörn Andersson om att sätta upp viltstängsel längs motorvägen mellan Oxelösund och Nyköping.
– Ingen av dessa olyckor resulterade i att någon person dog eller skadades allvarligt. Nio av olyckorna var krock med älg eller vildsvin. En av olyckorna inträffade i år, resten mellan 2014 och 2020, så slutsatsen är att antalet allvarliga viltolyckor har minskat, säger han.
Han trycker på att Trafikverket prioriterar sina insatser där de bedöms rädda flest liv. På vägen mellan Oxelösund och Nyköping inträffar betydligt fler viltolyckor än vad som nämnts ovan, men då rör det sig om mindre vilt, där rådjur är vanligast. Tittar man på statistiken som Viltolycksrådet samlat in har det skett 18 viltolyckor i Oxelösund under 2024. 15 av dem var med rådjur och en med älg.
Hur bedömer du chansen att riksväg 53 mellan Oxelösund och Nyköping kommer att få viltstängsel?
– Det är en svår fråga att svara på. Det är inte omöjligt, men inte troligt att det inträffar i närtid, säger Torbjörn Andersson.
Frilansfotografen Pontus Stenberg har åkt ut på många viltolyckor genom åren och tycker att man skulle kunna prova att sätta upp en viltvarningsskylt vid kommungränsen mellan Oxelösund och Nyköping. Arkivbild
Trafikverket har en prioriteringslista när det gäller viltåtgärder på de sörmländska vägarna, där 1 är högst och 6 lägst. 53:an mellan Oxelösund och Nyköping har prio 4, medan exempelvis E4 mellan Nyköping och Vagnhärad har prio 1.
En aspekt är hur vältrafikerad en sträcka är. En annan verklighet Trafikverket har att förhålla sig till är kostnaderna. Det är inte bara att smälla upp ett viltstängsel hur som helst, i värsta fall kan det innebära att djur tar sig in på vägen ändå – och sedan får svårt att ta sig ut. Det kan också störa ut deras naturliga rörelsemönster.
– Det är en relativt dyr och tidskrävande process som kraftigt minskar den samhällsekonomiska lönsamheten för ett viltstängsel som en isolerad åtgärd. Det är viktigt att säkerställa viltets möjligheter till att, genom så kallade viltpassager eller viltövergångar, passera vägen på ett säkert sätt. Kostnaderna för åtgärderna ska ingå i projektet, säger Torbjörn Andersson.
Faunapassage på gång över väg 218.
En sådan viltpassage byggs exempelvis just nu över väg 218 i Trosa kommun.
Torbjörn Andersson pekar också på att moderna bilar ofta är så säkert byggda att de klarar en krock med ett djur utan allvarligare personskador.
– Om föraren hinner bromsa ner farten till 80 km/h vid en älgkrock ska det inte bli allvarliga personskador i en hyfsat modern bil.
Pontus Stenberg tror inte att det kommer att sättas upp viltstängsel på sträckan, bland annat på grund av att det finns så många på- och avfarter, med risken för att djur tar sig in den vägen och sedan inte hittar ut.
– Jag kan tycka att det vore relevant att prova att sätta upp en viltvarningsskylt just här. Jag tänkte det, när jag åkte ut på de här olyckorna i början av november. Det skulle vara på sin plats, säger han.