– I dag hade min son två inställda lektioner. Nästan varje dag är det någon lektion som är inställd för att det inte fanns en vikarie. Så var det inte förut, säger en förälder till en elev som går i sjuan på Breviksskolan.
Pappan är orolig för hur långt efter hans son och dennes skolkamrater ska komma i skolan under pandemin. Och då hör ändå sjundeklassarna till dem som mestadels fått närundervisning.
– Jag är egentligen inte så orolig för att de inte ska få med sig tillräckliga kunskaper. Det där brukar komma med tiden och beroende på vad de intresserar sig för längre fram. Det handlar nog mest om att få rutiner. Att lära sig att passa tider och göra läxor, att få struktur på allt. Den biten tror jag blir lidande. Alla barn är inte gjorda för distansundervisning, min son klarar inte av det, säger han.
Han tar en idrottslektion som exempel.
– Då ligger min son i sängen och löser en frågesport. Det var gymnastiklektionen på distans, man blir bara uppgiven.
– Sedan spiller det här över på fritiden också. Ungdomarna sitter hemma och spelar och träffar inte kompisar i och med att de inte får komma hem till varandra.
Pappan berättar att han förstår att skolan har utmaningar också.
– Personalen måste vara hemma vid minsta symptom, vänta på test och vara hemma extra länge. Sedan verkar det svårare att få pensionerade lärare att vikariera under pandemin, vilket jag förstår.