Efterdyningarna gungade briggen Tre Kronor rejält på onsdagen när företaget Teknikmarknad med hjälp av briggens besättning var ute vid fyren Gustav Dahlén för att kontrollera botten. Det är över hundra meter djupt och inget liv finns där syrebristen har brett ut sig.
Med hjälp av ekolod skapades en digital karta över botten. Den visar var det är som djupast och var det finns ett mjukt lager överst på botten. Ett mjukt lager av färsk sediment som lätt låter sig sugas upp. Det består av växtdelar som har sjunkit till botten under senaste året och som innehåller mycket näring. Och det är just den näringen som man vill åt i det som internt kallas djuphavsprojektet.
– Friska bottnar tar vi inte, där bor maskar och sniglar och annat som lever. Men här kan inget leva, säger Bengt Simonsson, projektledare på Teknikmarknad som är en avknoppning från KTH.
Trots insatserna för att minska den näring som åker ut i Östersjön varje år från reningsverk, jordbruk och enskilda avlopp så ökar de syrefria bottnarna. En ond cirkel skapas eftersom syrefria bottnar släpper fosfor som i sin tur göder mer alger. När de bryts ner går det åt syre och därmed ökar syrebristen.
Och trots att vi alltså släpper ut mindre fosfor i Östersjön ökar övergödningen. Bara i Nyköpings stadsfjärd faller ett lager på nio millimeter organiskt material ner på botten varje år.
Nu testas idén att helt enkelt plocka upp den fosfor som ligger på botten. Om det fungerar minskar inte bara övergödningen, man får upp näring som kan återanvändas i jordbruket och man kan producera biogas.
– Vi importerar 10 000 ton fosfor varje år till Sverige. I stället för att importera fosfor i form av konstgödsel kan vi producera vår egen. Det som ligger på botten är inget avfall, det är en tillgång, säger Bengt Simonsson.
Tanken är med hjälp av dammsugare på botten försiktigt suga upp sedimenten för att sedan röta den. Därefter förs massorna till rötningskammare där biogas utvinns. Nästa steg är att producera konstgödsel av resterna.
– Det här är en förstudie med bland annat tekniska försök. Om det fungerar har vi en fast station om ett och ett halvt år utanför Oxelösund.
Projektet finansieras av Baltic Sea Action Plan (inom Helcom), men tanken är att det på sikt till viss del ska finansiera sig själv, genom försäljning av konstgödsel och biogas.