– Våra restprodukter läcker lättillgänglig inte cyanid i dag. Skulle det hända igen kan vattnet återföras till processen och renas, men det är inte troligt, säger Kristina Branteryd, chef för yttre miljö och energi på SSAB i Oxelösund.
När giftet först upptäcktes spärrades området kring deponin av. Den första tiden hade SSAB ingen aning om var cyanidet kom ifrån, men gjorde bedömningen att det i alla fall inte nått havet. Cyanid kan i olika föreningar vara extremt giftigt och används bland annat vid avrättningar i USA.
Senare kunde giftet spåras till så kallat hyttsot från masugnen. Sotet hade lagts på tippen och sen vattnats för att inte damma, varpå giftet runnit med vattnet som sipprat ut från deponin.
Enligt SSAB är cyanidhalterna i hyttsotet så låga att materialet rentav hade kunnat användas som skyddande täcke för icke farligt avfall. Men eftersom avrinningsvattnet från Ålödeponin visat förhöjda nivåer av totalcyanid flera gånger, senast 2013, klassas sotet ändå som farligt avfall.
Den nya deponins vatten kommer kontrolleras löpande av säkerhetsskäl. Men placeringen bara 100 meter från havet innebär ingen ökad risk, enligt Branteryd.
– Den deponi vi har i dag ligger ännu närmre, medan den nya blir en bra bit från strandlinjen. Vattnet som regnar ner på deponin kommer att samlas upp i dammar och kontrolleras. Tidigare erfarenhet visar att det håller dricksvattenkvalitet förutom pH som är förhöjt, säger hon.