Oxelösunds beredskapskyrkogård, som förhoppningsvis aldrig kommer användas, ligger i kyrkogårdens nordvästra hörn.
I utkanten av Oxelösunds kyrkogård finns en oansenlig gräsyta på cirka 2 000 kvadratmeter. En liten orangefärgad träpinne nedstucken i marken vittnar dock om att något är på gång. Här förbereds för att fem procent av Oxelösunds befolkning ska kunna begravas, i händelse av krig eller kris.
– Det är beredskapsgravar som är reserverade för krissituationer. Det kan handla om en större olycka, kris eller krig då man behöver kunna gravsätta många personer, säger kyrkogårds- och fastighetschefen Sofia Tellebro Hero.
Egentligen har inte Oxelösunds kyrkogård så mycket val. Det finns ett uppdrag till Sveriges alla kommuner om att snabbt kunna begrava upp till fem procent av sin befolkning, om krisen inträffar. I Oxelösunds fall handlar det om drygt 600 personer.
På många områden har ett slumrande beredskapsarbete vaknat till liv i samhället den senaste tiden och så även på kyrkogården.
– Vi kommer att iordningställa marken så att det går lätt att gräva gravar för hand om man vid en kris skulle sakna bränsle till maskinerna, säger Sofia Tellebro Hero.
En beredskapskyrkogård har mindre plats per grav än normalt, som här på Arlingtonkyrkogården utanför Washington i USA. Där finns över 400 000 män och kvinnor som dött i tjänsten begravda.
Hon gör en liknelse med de gravar på led som syns på tv-bilder i Ukraina med gravar på rad eller när New York aktiverade sina beredskapskyrkogårdar under en period då pandemin drabbade staden hårt. Det handlar alltså inte om en massgrav.
Arbetet görs i samband med en större utbyggnad av kyrkogårdens ordinarie verksamhet, där nu bland annat två helt nya gravkvarter ska anläggas.