Elevens ansökan om skolskjuts avslogs, med hänvisning till kommunens riktlinjer för skolskjuts, av utbildningsförvaltningen i Oxelösund i december 2013. Av kommunens riktlinjer för skolskjuts framgår att avståndet mellan en elevs bostad och skola i sig inte är ett skäl för skolskjuts. Detta eftersom kommunen är lite till ytan och alla skolelever i Oxelösund anses ha nära till skolan och ha en trygg och säker skolväg.
Avslaget överklagades till förvaltningsrätten i Linköping, bland annat med motiveringen att eleven har en skolväg på cirka 4,5 kilometer. Av överklagan framgår även att elevens pappa gått sträckan mellan bostaden och skolan, vilket i rask takt och med barmark tog knappt en timme. Slutsatsen i överklagan är att eleven vintertid skulle behöva gå hemifrån klockan 06.45 för att hinna i tid till skolan.
Förvaltningsrätten gjorde bedömningen att avståndet mellan bostaden och skolan är för långt för att eleven ska kunna gå sträckan till fots. Med hänsyn till väderleken under vinterhalvåret är det inte heller rimligt att eleven ska kunna cykla den aktuella sträckan till skolan året runt, säger för förvaltningsrätten i sitt utslag.
Förvaltningsrätten beviljade Oxelösundseleven skolskjuts i form av busskort till och med 31 mars 2014.
Utbildningsförvaltningen i Oxelösunds kommun har hittills bara i korthet överklagat förvaltningsrättens utslag i skolskjutsfrågan. Utbildningsförvaltningen har begärt anstånd med att redovisa grunderna för sin överklagan i avvaktan på utslag i två andra pågående mål som också handlar om att kommunen sagt nej till skolskjuts i form av busskort.