Staten har satsat tre miljarder på ett lärarlönelyft för landets lärare. Syftet med reformen var att stärka läraryrket men i stället vittnar många om att det snarare splittrar och skapar spänningar i personalrummen runt om i landet. Utbildningschef Peter Rasmussen tycker att intentionen i reformen är bra men är kritiskt till hur reglerna är formulerade.
– Kompetensen hos lärarna tar inte slut där pengarna gör det. Och tar man det ett steg till så har reformen inte tilltro till att rektorerna klarar det här utan reglerna, säger Rasmussen.
På Breviksskolan är många lärare kritiska till reformen men de går också hårt åt skolledningen. Elva lärare skriver i ett brev till utbildningsförvaltningen att skolledningen har förvärrat situationen genom "att mörklägga och förlänga beslutsprocessen".
Utbildningschef Peter Rasmussen är bedrövad och skriver tillbaka att "min ambition har varit, och är, att vara transparent, öppen och ärlig".
Trots svaret och att urvalsprocessen nu är över, saknas fortfarande besked i hur den har gått till, enligt en lärare på Breviksskolan som vill vara anonym. Dessutom har Breviksskolan bytt rektor under hösten, något som försvårat löneprocessen.
– Vi vet inte vem som fördelat pengarna eller på vilka skolor pengarna hamnade. Vi har bara fått en lista, som gått ut till alla lärare på skolan, som berättar vilka som fått. Utnämningen borde ha motiverats, säger läraren.
Vad tänker du om det?
– Det här skapar en osäkerhet, oro och besviken personal och det var det vi ville undvika genom att skriva till skolledningen. Vi borde kanske ha skrivit brevet tidigare?
I Oxelösund har lärarna själva fått ansöka om att ta del av lönelyftet och samtidigt motivera varför. Det förfarandet anser Peter Rasmussen tydliggör vad som ligger bakom urvalet.
– Utifrån ansökningarna gör rektorn sin bedömning. Och då är det plötsligt gemensam bedömning vi pratar om. Sannolikheten att träffa rätt ökar, säger Rasmussen.
Ansökningsfrågan skickades när lärarna gått på semester. Varför skickade ni brevet så sent?
– Vi var inte klara förrän då, men sista ansökningsdag var i slutet på augusti så vi bedömde att det fanns gott om tid efter sommarlovet.
När lärarna nu anklagar er för mörkläggning, varför skickar ni bara en lista när urvalet är klart, borde ni inte gå ut med hur processen gått till då?
– Det kan man tycka. Det har inte gjorts utan jag kommunicerar via rektorerna och från mitt perspektiv har de också ett uppdrag att beskriva det här.