Hyttstenen är ingen storsäljare som halkbekämpning, berättar Hanna Friberg, vd för Merox.
– Vi säljer cirka 1 000 ton per år, det är inte så stor mängd, men det beror främst på att hyttsten huvudsakligen används som ballastmaterial för vägar, säger Hanna Friberg.
Hanna Friberg kan inte säga att hyttstenen skulle vara skonsammare mot cykeldäck än andra grussorter som används för halkbekämpning, men tror inte att den är värre heller.
– Hyttstenen är ju ett krossat material och i allt som är krossat kan det finnas vassa kanter, säger hon.
Ett försäljningsargument för hyttstenen som Merox brukar framhålla är att den ofta ligger kvar längre andra halkbekämpningsmaterial. Den är också ett bättre miljöalternativ eftersom den innehåller redan brutna naturliga bergarter, vilket innebär hushållning med naturresurser, säger Hanna Friberg.
– Nu tror jag att hyttstenen används en del runt Luleå, bland annat, säger hon.
Hyttstenen är dock inte aktuell att använda för halkbekämpning i Oxelösund, säger Rune Johnsson, gatu- och parkchef vid kommunala bolaget Kustbostäder i Oxelösund, som ansvarar för gatunätet i kuststaden.
Den lokalt producerade hyttstenen har tidigare testats på Oxelösunds gång- och cykelbanor och gatunätet, berättar Rune Johnsson. Men han konstaterar att testet inte föll särskilt väl ut.
– Hyttstenen skar sönder cykeldäcken ännu värre, det blev världens ramaskri, säger Rune Johnsson.
Enligt Johnsson kördes hyttstenen som användes på gatorna också sönder i större utsträckning, då materialet är mer poröst än annat grus, och det bidrog till mer damm i luften. Dessutom bidrog dammet till igensatta avloppsledningar när det sköljdes ner i dagvattenbrunnarna.