– Vem är du? heter inte du Ulf? utbrister en elev.
– Ja, vem är jag? replikerar Moderaternas partiledare Ulf Kristersson – som får finna sig i att bara bli halvt igenkänd på Breviksskolan.
Det tas några selfies med högstadielever i korridorerna - men mestadels kretsar besöket kring skolans förutsättningar i allmänhet – och ekonomin i synnerhet. Det i skenet av att utbildningsförvaltningen i Oxelösund fått sparkrav på 12 miljoner kronor på sig - samt att de ska ta fram förslag på hur ytterligare 23 miljoner skulle kunna sparas.
Hur känns det att som moderat partiledare komma till ett av de starkaste socialdemokratiska fästena i Sverige – och prata om mer pengar till skolan? Samtidigt som ni gör gemensam sak med Vänsterpartiet på riksplanet?
– Det är lite speciellt naturligtvis. Det säger någonting just nu om att svensk politik är lite märklig. Att regeringen har låst fast sig i sina 73 punkter som de ska genomföras till punkt och pricka. Och så ser vi att det händer saker i verkligheten och så ser både moderater och vänsterpartister ungefär samma behov här. Att de här prioriteringarna är dåliga och pengarna behövs här i stället. Då bestämde vi att göra gemensam sak. Det är huvudlösa prioriteringar, att satsa på friår och anställningssubventioner när vi behöver pengar till skolan och omsorgen, säger Kristersson.
Det 73 punkterna han syftar på är januariavtalet som ligger till grund för att C och L skulle släppa fram regeringen. M, KD och V har nyligen enats om en extra ändringsbudget med satsningar på 7,5 miljarder kronor till kommunerna och välfärden. Något som för Oxelösunds del skulle innebära dryga sex miljoner kronor. I slutändan är skillnaden dock inte så stor om oppositionens budget, som får stöd av SD, går igenom. Regeringen har själva skjutit till mer pengar, så skillnaden blir knappa 2,5 miljard kronor.
– Det är inga svindlande summor, men i ett läge då kommunen riskerar att säga upp personal, då har det betydelse. Kommunerna får själva bestämma hur de ska använda pengarna, men i Oxelösunds fall skulle det motsvara tio lärare.
Sveriges kommuner och regioner har i flera år kommit med prognoser som pekar på att kommunsverige får det tufft ekonomiskt. Hur orolig är du för de svenska kommunernas ekonomi?
– Jag är ganska rejält orolig, av flera skäl. Bland annat handlar det om demografin – att det finns väldigt många barn och gamla.