De sårbara kommunerna präglas av stora industrier eller många försäljare inom detaljhandeln. Just Oxelösund är extra känsligt till följd av ett stort beroende till en enskild arbetsgivare, SSAB och över hälften av jobben i Oxelösund är inom industrin.
Enligt Lars Magnusson, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet, är automatiseringen en omställning som kommer att påverka bruksorterna kraftigt när industrijobb försvinner.
– Det är klart att det får effekter på befolkningsstrukturen. Det blir högre kostnader på välfärden och mindre attraktivt för företag att etablera sig där. Man får räkna med en minskad och äldre befolkning.
Ökad automatisering betyder inte enbart att jobb försvinner, till viss del kommer nya behov att växa fram, men matchningen mellan behov och kompetens är inte lika självklar. Högutbildade kommer, enligt rapporten snabbare kunna ställa om till en förändrad arbetsmarknad, medan de med lägre utbildning kommer vara mer beroende av att eventuellt hitta jobb på annan ort.
– jag tror att det kan växa fram andra jobb inom mindre industri och service. Verksamheter smittar av sig och drar till sig andra verksamheter, man får jobba på att bredda sitt näringsliv. I Oxelösund finns möjligheten att bo, men arbeta någon annanstans. I norrlands inland är det inte så lätt att pendla, det är en fördel att det inte är så långt från Oxelösund till närliggande städer, säger Lars Magnusson.
Sedan industrialiseringens topp under 1970-talet har befolkningen i kommunen minskat med nästan 4000 innevånare. Samma trend syns hos Oxelösunds största arbetsgivare SSAB, som halverat sin personalstyrka i Oxelösund under samma tid. Per Olof Stark, divisionschef på SSAB ser att samma trend kommer att fortsätta, även om han inte tror på några drastiska minskningar under kort tid.
– Jag tänker att vi har ett ansvar och en roll att vidareutbilda och ta hand om de som är anställda. Vi har en dialog med kommunen och regionen om vilka behov vi har, men ingångskraven på de vi anställer i framtiden kommer vara högre och det är ju så att, det finns inte alltid jobb på bruket längre, förklarar Per Olof Stark.
Rapporten baseras på en större undersökning gjord av stiftelsen för strategisk forskning där man analyserat hela den Svenska tjänstesektorn och listat vilka jobb som kommer drabbas hårdast av automatiseringen. I toppen av den listan återfinns, något oväntat fotomodeller, med 98 procents risk att automatiseras bort. Därefter följer Maskinförare, processoperatörer och en mängd andra industri- och serviceyrken.