Sari Heikkinen, Magnus Sannert, Maria Lantz och Karin Palmqvist på SSAB tittar till bygget av ljusbågsugnen, en investering på 6,2 miljarder kronor.
Det blåser snålt i Oxelösund och det känns in i märgen att den första riktiga vinterdagen är här. Blåsten är också anledningen till att en av de gigantiska stålpelarna som utgör skelettet till ljusbågsugnens byggnad inte blir rest idag.
– De väger cirka 70 ton styck och är 55 meter höga. Jag bor i Nyköping och när jag gick upp på Långberget i går så såg jag dem därifrån. Det blir lite av en ny skyline, byggnaden blir 65 meter hög, säger Magnus Sannert som är projektledare inom omställningen i Oxelösund.
Vi står och ser ut över bygget inne på SSAB:s område. Grunden är i stort sett redan byggd och nu börjar alltså själva byggnaden som ska inhysa ljusbågsugnen att ta form. 6,2 miljarder kronor har SSAB budgeterat för projektet där masugn och koksverk ska ut och man istället ska smälta skrot och järnsvamp i ljusbågsugnen. Längs Aspaleden och vid Stjärnholm syns också förberedelserna för den stora kraftledning som ska byggas, enbart för att förse ljusbågsugnen med el.
– Det kommer att gå åt lika mycket effekt som hela Oxelösund, Nyköping och SSAB förbrukar i dag, säger Magnus Sannert.
Planen är att ljusbågsugnen ska kunna vara i drift i slutet av 2026, men sedan kommer driften att ske parallellt en tid med masugnen – hur lång tid är än så länge oklart. Den ursprungliga tidsplanen har förskjutits, bland annat på grund av att det tagit tid att få tillstånd för Vattenfall att bygga kraftledningen mellan Hedenlunda i Flens kommun och Oxelösund.
"Det kommer att gå åt lika mycket effekt som hela Oxelösund, Nyköping och SSAB förbrukar i dag" säger Magnus Sannert som är projektledare för omställningen i Oxelösund.
Karin Palmqvist är platschef för SSAB i Oxelösund.
– Kraftledningen är en yttre påverkan. Jag är trygg att vi håller projektplanen i det som vi har kontroll över, säger hon.
De trycker på att det finns två stora utmaningar med en ljusbågsugn. Dels att den kräver så mycket el att den behöver ha en egen kraftledning modell större, dels att det skrot som kommer att smältas i den riskerar att låta mycket. För att motverka det tittar man nu på åtgärder med allt från speciella containrar till bullerdämpande trattar som ska användas när skrot lossas från fartyg i hamnen.
Det har varit mycket arbete med att bygga en ordentlig grund då det handlar om gammal sjöbotten.
HR-chefen Maria Lantz känner sig åtminstone hoppfull kring att det blir en bra arbetsmiljö för dem som ska arbeta med själva ljusbågsugnen.
– Det kommer att vara en toppmodern arbetsplats med fin arbetsmiljö, säger hon.
Stålpelarna kommer från en av SSAB:s anläggningar i Finland.