Vi möts av Marwah Challab, 12, vid entrén till Brevikssolan i Oxelösund. Korridorerna är tomma, förmodligen på grund av eftermiddagens vackra vårväder. Hon visar vägen till en av undervisningssalarna, där flera barn för tillfället övar sina språkfärdigheter i svenska.
Här arbetar man med direktintegrering, istället för så kallade förberedelseklasser där eleverna, ibland under årslånga perioder, lär sig svenska innan de placeras i vanliga klasser. Direktintegrering innebär att de nyanlända eleverna placeras i vanliga klasser nästan direkt.
– När eleverna kommer till oss kartlägger vi under 4-8 veckor vad de har för tidigare kunskaper, framförallt i matte och engelska. Sedan funderar vi på vilken klassplacering som blir lämplig, förklarar Anna Wessman, lärare i svenska som andraspråk på Brevikskolan.
Breviksskolans modell sker i ett nära samarbete mellan ämneslärare och flerspråkiga studiehandledare, som ger modersmålsstöd till de nyanlända eleverna. På Brevikskolan har man fyra studiehandledare som tillsammans täcker in arabiska, thailändska, persiska/dari och urdu.
– Modersmålslärarna är ovärderliga, vi samarbetar tätt med dem. De är välutbildade i sina hemländer och kan så pass bra svenska att de kan kommunicera med ämneslärarna, säger Anna.
För SO-läraren Jeanette Backman har stödet från studievägledarna varit av stor vikt.
– De översätter material och frågor som jag använder i min undervisning, och hjälper mig uppfylla mål som jag har. Det har varit jätteviktigt, säger hon.
När SN besöker skolan är det febril aktivitet i undervisningssalen, med ett 20-tal elever i olika åldrar. Några av barnen har flytt från konflikter i sina hemland medan andra följt med till Sverige efter att deras föräldrar fått jobb.
Vi träffar Mostafa, 14, som kommit hit från Afghanistan. Han talar, precis som skolkamraten Marwah, utmärkt svenska.
– Det var svårt i början men efter några månader gick det bättre. Nu går det bra att prata med klasskamraterna, säger han.
Det har visat sig att direktintegreringen varit till nytta även på andra sätt.
– Sett till det sociala ser vi direktintegrering som det bästa alternativet. Eleverna får en tillhörighet direkt, säger Anna Wessman.
Enligt Anna har det också lett till en positiv språkutveckling även hos barn som redan kan svenska.
– Vi har sett att det som är bra för andraspråkselever också gynnar elever som har svenska som sitt modersmål. Särskilt för Oxelösund som är en bruksort där många elever inte har det akademiska språket med sig, säger Anna Wessman.