Efter sin uppväxt i norra Finland är Pentti Räihä van vid ordentliga vintrar. Nu passar han på att åka skidor på Frösängs gärde så länge det går.
Det är vårvinterkänsla i Nyköping. Solen gnistrar i snön som under ett påskfirande i fjällen och det borde vara perfekta förhållanden att göra ett sportlovsreportage. Men halvvägs till Oxelösund drar fukten och dimman in och tar vinterlovskänslan med sig.
Vid Frösängs gärde är dimman om möjligt ännu tätare och den uppspolade skridskobanan är tom. Inte så konstigt. Isen håller på att förvandlas till sörja och duger inte längre att åka på. Stegen styrs i stället mot Isbergsbacken, den gamla slalombacken vars liftsystem nu bara är ett minne blott. Snö finns så att det räcker, men ingen åker. Vid foten av backen ligger några trasiga pulkor, men mer sportlov än så blir det inte här.
Tillbaka vid Frösängs gärde lösgör sig en gestalt ur dimman. Pentti Räihä har tagit med sig skidorna från lägenheten i närheten och ska åka en timme för att "kämpa för att behålla hälsan".
– Det är härligt när det kommer så här mycket snö. Det blir så mycket ljusare, säger han.
Nu passar han på att åka skidor så länge det bara går. Efter sin uppväxt i norra Finland, mellan Rovaniemi och Kemi, är Pentti Räihä van vid ordentliga vintrar.
– Vi hade en liten hoppbacke nere vid älven där vi lekte, säger han innan han fortsätter i riktning mot Sjögatan.
Läraren Annelie Danling Brash tillhör en yrkesgrupp som får sportlov och startade det med att träna på Ramdalens sportcentrum.
Inne i gymmet på Ramdalens sportcentrum är de inte lika väderberoende. Läraren Annelie Danling Brash hör till en yrkeskår som kan åtnjuta ett sportlov och hon använder det verkligen till att träna.
– Man får passa på när man är lärare. Jag har hunnit gå och klippa mig och har varit hos tandläkaren. Träna gör jag alltid för att orka med, säger hon och trampar vidare.
Ute på Jogersö har OK Måsen spårat upp längdskidspår, men ingen åkare syns till. Spåren börjar också spela på sista versen och gräset tittar upp på sina ställen. Snön har blivit riktigt blöt och lämpar sig mer till att göra snögubbar med. Nere vid stranden tornar mycket riktigt en rejäl gestalt upp sig, men tyvärr har den tappat huvudet.
Sportlovsfirarna Mia, Karl, Elisabeth och Tore Gustavsson fick leta efter vinterkänslan, men hittade den till slut på Jogersös badstrand.
– Det är några andra som har byggt den, men nu får vi se till att sätta fast huvudet igen, säger Mia Gustavsson medan hennes barn hjälps åt med att göra snögubben komplett.
De har bokstavligt talat varit på jakt efter vinterkänslan – och hittade den till slut på badstranden av alla ställen.
– Vi var vid Oppebyskolan där de hade spolat upp en skridskois, men den var bara en vattenpöl. Men något snöigt ville vi ju göra på sportlovet.