Järn- och stålindustri står för ungefär 10 procent av Sveriges utsläpp av växthusgaser. Sveriges klimatpåverkande utsläpp har minskat med 27 procent sedan år 1990, och med 1,8 procent mellan 2017/18.
Järn- och stålindustri står för ungefär 10 procent av Sveriges utsläpp av växthusgaser, enligt Naturvårdsverkets statistik.
Efter försök i en pilotanläggning i Luleå, är förhoppningen att den siffran ska minska kraftigt. Testerna ska dra igång till hösten. Går allt som planerat skalas processen upp om några år.
– I sommar är tanken att pilotanläggningen ska stå färdig, säger Mia Widell, pressansvarig, SSAB i Luleå.
– I sommar är tanken att pilotanläggningen ska stå färdig, säger Mia Widell, pressansvarig, SSAB i Luleå.
Traditionellt hettas järnmalm upp tillsammans med kol och reduceras till järn, vilket släpper ut koldioxid.
Det finns även en annan process att tillverka järn. Genom direktreducering med naturgas framställs så kallade järnsvampar. Den processen släpper också ut koldioxid.
I Luleå försöker de producera järnsvamparna med vätgas istället. Järnet ska sedan användas i en framtida ljusbågsugn i Oxelösund. Där återstår också mycket arbete. Bland annat elförsörjning, tillståndsprövningar och en gasterminal, enligt Sari Heikkinen, kommunikatör.
– Förhoppningen är att verksamhetstillståndet ska få ett beslut i november, säger hon.
Vätgasen i Luleå ska framställas av vatten med hjälp av elektrolys. Biprodukten är syrgas.
Pilotanläggning i Luleå är ett försök med fossilfri stålproduktion. Allt går enligt planerna så här långt. Hela Hybrit-projektet, som det kallas, har en budget på två miljarder kronor.
Eftersom spjälkningen av vatten till väte och syrgas är energikrävande behöver den ske koldioxidfritt med hjälp av el från vatten, vind, och sol. När det är överskott på el ska energin tillvaratas och lagras som vätgas, som sedan används vid järnproduktionen. En pilotanläggning för lagring av väte ingår också i projektet.