På onsdagseftermiddagen ryckte polisen ut till Oxelösund, när ett överfallslarm verkade ha gått på Sörmlands sparbank. Det visade sig sedan att det berodde på ett tekniskt fel i larmsystemet.
– Sådant händer då och då, säger Lisa Nilsson, tillförordnad chef för Nyköpingspolisen.
Hon säger att det finns två olika typer av falsklarm.
– Det ena är när folk faktiskt vill larma oss fast inget har hänt. Det andra är larm som beror på ett tekniskt fel eller den mänskliga faktorn, som att en anställd råkar komma åt en knapp.
Hur stort är problemet med falsklarm?
– Det tar ju resurser där och då, men det är inget större problem för oss. Men det är klart att det stör, vi måste ju kolla att ingen är hotad. Medvetna falsklarm är ett ganska litet problem, det är gissningsvis mindre än en gång i månaden. Att något blir fel är vanligare, det är kanske någon gång i veckan, säger Lisa Nilsson.
Falskt larm är ett brott, om än ovanligt. SN har skrivit om några domar, som 2022 när en man i 40-årsåldern ringde 112 och ljög om att en byggnad brann, eller i februari i år när en 15-åring fick dagsböter efter att ha larmat om en pistol.
– I våras had vi ett problem med en ungdomsklick som roade sig med att ringa och ljuga om knivslagsmål. Men då lyckades vi ta reda på vilka det var och kontaktade föräldrar och socialtjänst, säger Lisa Nilsson.
I övrigt är polischefen nöjd med allmänhetens larmsamtal, men betonar att det är bättre ju tydligare man är.
– Då förstår vi vad vi åker på.