En Oxelösundsman trakasserade en tidigare toppchef i kommunen, med bland annat besök vid hemmet.
– En liten grupp som slukar ett stort utrymme av arbetstiden, så förklarar Jakob Carlander rättshaverister i en mening.
Jacob Carlander är terapeut och författare, med expertkunskap kring rättshaverister och rättshaveristiskt beteende.
Att myndighetspersoner och andra beslutsfattare drabbas av missnöjda medborgare, ibland även riktiga rättshaverister, är inte ett helt främmande fenomen. Ibland kan det till och med bli farligt.
SN berättade nyligen om toppchefen i Oxelösund och hens familj, som blev utsatta av en man med rättshaveristiskt beteende.
Rättshaverister kan, om de inte stoppas i tid, bli farliga för bland annat myndighetspersoner och andra beslutsfattare.
Ett exempel är Nyköpingsbon Lars Widerström, en man som klassats som Sveriges farligaste man och är dömd för dubbla mord, varav det ena på en Nyköpingspolis. Lars Widerström är en utpräglad rättshaverist som lägger ner massor av tid och resurser på att kämpa mot samhällets olika instanser.
Lars Widerström, dömd för ett mord på en nattklubb i Nyköping på 90-talet samt ett mord på en polis i Nyköping 2007.
Beteendet kan ta olika former och är på något sätt paradoxalt, berättar Jakob Carlander.
– En person som upplever att samhället förtrycker hen och driver en långtgående kamp för detta, men som stannar inom systemet för att bedriva sin kamp. Å ena sidan känner man sig kränkt av samhället med dess olika institutioner, å andra sidan vänder man sig till samma samhälle och institutioner för att få medhåll och upprättelse.
Jacob Carlander berättar om en undersökning där ungefär en procent av dem som har kontakt med myndigheter uppvisar ett slags rättshaveristiskt beteende. En undersökning visar att det är en enstaka procent, som konsumerar 15–30 procent av myndighetens resurser.
Rättshaveristerna kostar tid och pengar.
Och rättshaverister kan bli farliga. Då finns olika varningssignaler att hålla koll på, berättar Jakob Carlander. Det kan handla om att språket förändras, kraftfulla metaforer, inte sällan med koppling till Nazityskland, används.
– Även beteenden som att de börjar vänta utanför arbetsplatsen, skickar brev hem och tar kontakt med närstående. Då är det dags att se upp, säger han.
Vad gör att en person utvecklar detta beteende?
– Psykiatrin lyfter ofta två bakomliggande sårbarhetsfaktorer: personlighetssyndrom och autism, säger Jakob Carlander och förtydligar att det är just sårbarhetsfaktorer, inte att likställa med rättshaveristiskt beteende.
Han fortsätter:
– Sedan är det ofta en yttre trigger, det kan vara ett avslag, någon motgång eller avvisande tillsammans med en sårbarhet i personligheten, man får se det som en kombo.
Vill du veta mer? Lyssna på Svalan krims avsnitt om Sveriges farligaste man: rättshaveristen och polismördaren Lars Widerström.