Breviksskolan har haft brist på vikarier, då pensionerade lärare inte velat hoppa in under pandemin.
– Föräldrarna är oroliga, men för olika saker. En del vill inte att deras barn ska vara i skolan alls på grund av smittorisken. Andra är oroliga för att barnen inte ska få med sig tillräckligt med kunskaper när de distansundervisas. Det finns många olika tankar och önskemål kring det här, säger Breviksskolans biträdande rektor Ylva Eriksson.
Att bedriva bra undervisning utefter omständigheterna samtidigt som smittspridningen inte ska riskera att ta fart är ett dilemma som de flesta svenska skolor brottas med nu. För Breviksskolans del så innebär det att en årskurs i taget får distansundervisning under en vecka, medan de andra två årskurserna är i skolan, fram till påsk.
– Eleverna tycker att det fungerar bra efter de rådande omständigheterna, men många av dem vill hellre vara i skolan. De saknar kompisarna och det sociala. Samtidigt är det svårare att få saker förklarade för sig på distans, säger hon.
– Skolan har även ansvar för elevernas sociala utveckling och det är inte så lätt på distans. De får inte en chans att öva när de sitter hemma, fortsätter Eriksson.
En direkt effekt av pandemin är att det blivit vikariebrist och därmed fler inställda lektioner.
– Vi har ofta använt pensionerade lärare som vikarier, men av förståeliga skäl har de avstått från att ta vikariat under pandemin. Samtidigt har vi varit förskonade från hög sjukfrånvaro bland vår ordinarie personal. Då är det högre frånvaro bland eleverna, när minsta halsont gör att de måste stanna hemma.
Hur tycker du att balansen blir mellan risken för smittspridning mot risken att undervisningen påverkas?
– Jag tror att vi har en bra balans. Alla försöker göra så gott de kan, men vi har märkt att eleverna börjar tröttna nu, eller glömma bort hur de ska bete sig när det gäller exempelvis handhygien. Avstånd har de alltid haft svårt att hålla.
Hur mår personalen mitt i allt det här?
– En positiv aspekt är att personalen verkligen tagit ett skutt framåt när det gäller användningen av digitala hjälpmedel. I övrigt är det en högre arbetsbelastning. Fler elever kommer efter på grund av restriktionerna och då faller det på lärarna att hjälpa dem ikapp.
– Sedan är det mer att göra för all personal, som exempelvis vår vaktmästare. När vi ska anpassa möbleringen så att det hålls avstånd får han hjälpa till och flytta runt på möbler.