Han var på väg till bilen efter att ha sjösatt sin båt. Ägget låg väl kamouflerat i gruset bredvid gästparkeringen och var nästan omöjligt att se. Varken herr eller fru Strandskata var på plats och ruvade då Lennart passerade på onsdagen.
– En man i närheten ropade att jag skulle se upp. Det var tur för annars hade jag nog trampat på ägget och det hade inte alls känts bra, säger han.
Han insåg att fågelägget verkligen låg i riskzonen och agerade resolut. Han tog en pinne, doppade den i röd båtfärg (som han turligt nog hade med sig i bilen) och tryckte ner pinnen i gruset en halvmeter från ägget för att varna andra. Då hade han gjort det som var möjligt för att undvika en äggkrasch.
– Ja, jag hoppades på det bästa.
På torsdagen tog Lennart cykeln för att se till både båten och ägget. Där låg strandskatan på sitt ägg och ruvade obekymrat bredvid den röda varningspinnen. Han är mycket nöjd med att räddningsinsatsen fungerade.
– Ja det var kul! Jag kände verkligen för den här strandskatan, säger han.
Enligt SLU:s artdatabank har antalet strandskator minskat de senaste 30 åren och arten bedöms nu som sårbar. Strandskata häckar längs kusten från Bohuslän till Norrbotten samt på Öland och Gotland. Arten häckar dessutom bland annat vid de större sjöarna i inlandet. Äggen ruvas av båda könen och båda föräldrarna passar ungarna. I Sverige uppskattas beståndet av strandskator till cirka 15 000 par.