På näringsfattiga men artrika ängsmarker trivs pollinerande insekter. Men ängsmarkerna har minskat kraftigt i Sverige de senaste hundra åren – vilket hotar den biologiska mångfalden. Peter Dalin är handläggare på Naturvårdsverket.
De flesta grönsaker och frukter vi tycker om att äta, och blommor vi tycker är vackra, behöver pollinerande insekter som humlor, fjärilar och bin för att föröka sig. Det gäller 90 procent av alla växter.
I jakt på nektar och pollen flyger insekterna vidare från blomma till blomma så att bland annat äpplen, blåbär och baljväxter befruktas och gror. Dessa insekter får det allt svårare att klara sig.
Men för den som vill göra en liten, men viktig, insats för insekterna och växterna behövs inte mycket mer än en blomlåda, menar Oxelösundsbon Marita Wallin:
– När man väl börjat är det svårt att sluta, säger hon.
Marita Wallin bor i radhus och har planterat olika insektsvänliga blommor på uteplatsen. Runt lavendel, akleja och steppsalvia surrar humlorna. 2022 vann hon en tävling av Naturskyddsföreningen i Nyköping och Oxelösund, för bästa pollinatörfrämjande balkong eller uteplats.
– Jag planterar olika växter så det ska blomma hela säsongen, från vår till höst, säger hon.
Nu pågår tävlingen igen – till den 31 augusti kan man posta bilder på sin trädgård, uteplats eller balkong på föreningens Facebooksida.
Att alla kan göra skillnad för pollinatörernas överlevnad – även i städer – framhålls av Naturvårdsverkets handläggare Peter Dalin.
– Två hot mot de vilda pollinatörerna är minskande tillgång till föda och boplatser. Man kan låta en del av gräsmattan växa fritt till en blomsteräng. Vill man kan man också plantera. Pollinatörer gillar växter som klöver, timjan och lavendel, säger han.
– Bihotell är ett bra sätt att skapa boplatser till insekterna. Det går att köpa färdiga eller bygga själv. Det är väldigt trevligt att sitta och titta på när det surrar runt dem.
Såhär ser ett insektshotell ut. Där kan vilda pollinatörer flytta in, som vildbin och nyckelpigor.
I städer trivs pollinatörerna särskilt bra runt koloniområden, men de finns även i bostadsområden, berättar Peter Dalin.
– Det finns fortfarande många vilda pollinatörer i städerna. Ökar man mängden blommor gör det stor effekt, insekterna kommer hitta dit.
Det ekonomiska värdet som pollinerande honungsbin bidrar med beräknas till nära 640 miljoner kronor om året, enligt Naturskyddsföreningen. Kalkylen gäller bara odlade grödor och räknar inte med de vilda insekternas arbete, eller andra värden de bidrar med.
För Marita Wallin är det en dubbel vinst att få ta hand om växterna och hjälpa pollinatörerna.
– Det ger mig så himla mycket att få gå ut och pula med mina växter. Och så gör det nytta. För om insekterna försvinner, försvinner allt annat också.