Fredrik Hultgren, kapten på bogserings- och isbrytarfartyget Skuld.
Skuld är ett av tre bogserings- och isbrytarfartyg posterade i området mellan Norrköping och Nynäshamn. Fartyget har till uppgift att hålla hamnen vid SSAB isfri, även om det i år på grund av det milda vädret inte har varit någon is.
– Nej det har inte varit någonting, inte förra året heller. Det är nog två vintrar sedan som vi bröt någon is, säger Fredrik Hultgren.
När hamnarna är isfria blir det mindre arbetstimmar på isbrytning.
– Det blir mindre gångtimmar, färre arbetstimmar, så är det. Oftast när vi har brutit isen, har vi sen gått ut för att koppla en båt och tagit in den till hamnen. Och när det har varit riktigt kallt har vi fått bryta en ny ränna för att få ut båten igen. Så det medför naturligtvis fler arbetstimmar, säger Fredrik Hultgren.
Han säger att det är en annan typ av körning när man bryter is jämfört med att bogsera en båt till och från hamnen. Skuld är en så kallad AST-båt försedd med trustrar, vilket innebär att propellrarna kan vridas i 360 grader. Båten saknar därmed roder.
– Det är roligt med isbrytningen i alla fall de första veckorna. De här AST-båtarna är rätt bra på att hålla rent från is längs med kajerna. Man kan spola rent med hjälp av propellrarna. Men visst kan det bli rätt så körigt faktiskt, det kan bli riktigt långa dagar om det blir mycket is, säger Fredrik Hultgren.
Per Olov Heintz har varit skeppare hela sitt liv, men är nu pensionär sedan tio år tillbaka. Han passar på att träffa sina gamla arbetskompisar när Skuld ligger förankrad vid Femöres kaj, efter att ha bogserat in en båt till SSAB.
Han berättar att på mitten av åttiotalet var det tre vintrar på rad som riktigt kalla, med mycket snö och is. Då var det kärvt minns han.
– Vi hade lite mindre bogseringsbåt och isbrytare än dagens Skuld. Båtarna som kom till våra hamnar var inte riktigt lämpade för havet. En del av båtarna som kom var ryska flodbåtar. När det var mycket is var trafiken nerstängd på nätterna. Det var bara på dagtid man fick köra, säger Per Olov Heintz.
Hur kändes det att vara till havs med all is som omringade båten?
– Nej, man var inte rädd. Men det är klart att har man otur och hamnar tokigt och får något fel på maskinen så visst kan det gå illa, säger Per Olov Heintz.
Per Olov Heintz har varit skeppare hela sitt liv, men är nu pensionär sedan tio år tillbaka