"Vi tittar på möjligheterna att få in ett hållbarhetstänk i en framtid då både mat och energi behövs i stora lass. Gör vi det här på ett snyggt sätt kan ett plus ett bli tre", säger Erik Erjeby.
– Vi är i slutspurten av den första fasen, men projektet är ännu i sin linda. Det är en gigantisk satsning som SSAB gör och det innebär också en gigantisk satsning för lantbruket om vi ska producera biogasen. Det är dock inget arbete som görs i snabb hast, det är en lång resa dit, säger Erik Erjeby som är regionchef på LRF i Sörmland.
SSAB i Oxelösund och Borlänge behöver tillsammans cirka 2 TWh biogas till sin stålproduktion när de gjort sin omställning till att bli fossilfria. Då det motsvarar den årliga produktion i Sverige i dag behöver något göras och ståltillverkaren deltar nu i ett projekt tillsammans med LRF och Linköpings universitet som ska lösa problemet kring hur man tillverkar stora mängder biogas i Sörmland och nordöstra Östergötland.
– Att realisera biogas i den här skalan går inte om vi fortsätter som vi har gjort tidigare. Vi tvingas att utmana våra egna föreställningar om vad som är möjligt, säger Mats Eklund, professor och föreståndare för Biogas research center på Linköpings universitet.
Det projekt som nu pågår undersöker hur en kraftigt ökad biogasproduktion ska lösas. Delar av gasen skulle kunna produceras från gödsel samt ett bättre utnyttjande av restprodukter från lantbruket. Sedan skulle biogasen kunna lagras i den naturgasterminal som planeras i Oxelösunds hamn. Det kan då ersätta den fossila naturgasen som troligtvis kommer fylla terminalens tankar initialt.
– Vi tittar på möjligheterna att få in ett hållbarhetstänk i en framtid då både mat och energi behövs i stora lass. Gör vi det här på ett snyggt sätt kan ett plus ett bli tre, säger Erik Erjeby.
Det märks tydligt på Erjeby att han blir entusiastisk när han börjar prata om hur jordbruksmarken ska kunna utnyttjas bättre genom att då och då odla mellangrödor och inte bara sådant som ska bli mat.
– Kan vi exempelvis odla vall på en sjuårig cykel på en åker där det vanligtvis odlas spannmål, skulle det gå att göra biogas av den. Sedan bygger just vall upp ett kollager i jorden som tar koldioxid från luften och samtidigt gör att jorden blir bördigare, vilket ger bättre avkastning av spannmål de andra åren.
– Sedan blir en biprodukt i biogasproduktionen gödsel, som lantbrukarna kan använda i stället för handelsgödsel. Gödsel som historiskt sett kommer från mjölkkossor kommer då från en ”stålkossa”.