SSAB i Oxelösund är en av de industrianläggningar i Sverige som släpper ut allra mest klimatskadlig koldioxid.
Utsläppen följer i stort sett produktionen. Ju mer stål som tillverkas, desto större blir utsläppen. Att radikalt minska utsläppen med nuvarande teknik är i det närmaste omöjligt, enligt Tomas Hirsch, ansvarig för energi och utsläppshandel hos SSAB.
– Vi jobbar hela tiden med effektivitet, att masugnen har så hög koldioxideffektivitet som möjligt. Och det är vi väldigt bra på i SSAB. Men det räcker inte, konstaterar han.
Det här medför också att de utsläppsrätter, som SSAB tilldelas i EU:s utsläppsandelssystem, inte räcker. Förra året släppte verket i Oxelösund ut nästan 186 000 ton koldioxid mer än vad man tilldelats. Totalt var utsläppen från SSAB i Oxelösund förra året 1,6 miljoner ton koldioxid. Det motsvarar ungefär en tiondel av utsläppen från alla transporter i Sverige.
EU:s handel med utsläppsrätter bygger på att industrianläggningar får släppa ut en viss mängd koldioxid varje år. Om utsläppen blir större, måste industriföretaget köpa utsläppsrätter. Eftersom antalet utsläppsrätter blir färre och färre varje år, ska det tvinga fram minskade totala utsläpp i hela EU. Dessutom leder det till att rätterna blir dyrare och dyrare.
– De har gått upp ganska kraftigt de senaste fem åren. Så det är en viktig signal och visar också att vår omställning ligger helt rätt i tiden, säger Tomas Hirsch.
Som tidningen har berättat, är planen att masugnarna i Oxelösund ska läggas ner, och ersättas med en elektrisk ljusbågsugn. Detta, och de investeringar som görs för att kunna framställa järn utan kol, ska dramatiskt minska SSAB:s klimatpåverkan.
– Vårt mål som bolag är att vara fossilfria till omkring 2030, säger Tomas Hirsch.
Ljusbågsugnen ska vara på plats 2024, och vara i drift 2026, då tillståndet för koksverket i Oxelösund löper ut. För att ljusbågsugnen ska kunna tas i drift, krävs bland annat en ny kraftledning.
Fram till att den nya tekniken tas i drift, finns bara en sak att göra för SSAB, konstaterar Tomas Hirsch:
– Då får man köpa utsläppsrätter helt enkelt. Glappet blir en direkt kostnad, det är så det blir.
EU:s handel med utsläppsrätter omfattar omkring 735 industrianläggningar i Sverige, som tillsammans står för cirka 37 procent av de svenska utsläppen.