I femtio års tid har kustartilleriets gamla batteri sträckt sig genom bergrummet under den vildvuxna naturen på Femöre. Vad som ter sig vara vilket hus som helst döljer i själva verket en enorm militär anläggning, som skulle skydda mot en invasion från havet med angrepp mot hamnarna i Oxelösund och Bråviken. Trots strategiskt placerade kanoner var det svårt att ana vad den oansenliga byggnaden inrymde.
– Att det var den här gigantiska underjordiska anläggningen var det inte många som hade koll på, säger Per Rödseth, ordförande i föreningen Femörefortet och museichef.
– Alla anläggningar av den här typen var extremt hemliga, men om det var så hemligt att ingen kände till det har det ju ingen avskräckande verkan så de visades upp för högt uppsatta utländska generaler och amiraler, säger Rödseth.
Han var med och stoppade rivningen av fortet 2001. Under kalla kriget hade 30 liknande batterier byggts i landet, men dessa hade spelat ut sin roll och kring millennieskiftet revs hundratals militära anläggningar.
Med ideella krafter och politiker som insåg att det kunde bli en potentiell turistattraktion kunde fortet på Femöre istället bevaras och 2004 köptes det av kommunen för 50 kronor och 50 öre, medan föreningen Femörefortet åtog sig att driva museet.
De välbevarade miljöerna rymmer mängder av militärhistoria. Här skulle 70 militärer kunna leva instängda en hel månad, med tillgång till mat, kläder, ammunition, bränsle, luft och vatten. Den längsta tunneln sträcker sig 450 meter i en lång gång mellan yttersta kanonen och mätstationstornet. Försvarsmakten höll flera stora övningar i den kärnvapensäkra anläggningen och många värnpliktiga har bott i fortets enkla våningssängar genom åren. De sista storövningarna skedde på 90-talet.
– Det var en oerhört sofistikerad anläggning, säger Rödseth.
När femtioårsjubileet firas i helgen kan besökare prova den sedvanliga ärtsoppan som serveras i det tidstypiska 60-talsköket.
Då bjuds det dessutom på särskilda utomhusvisningar av två kanoner och mätstationstornet och samtidigt ges ett exklusivt tillfälle att titta in i skyddsrummen som byggdes för markförsvararna, tjugotalet år efter att fortet togs i bruk. Skyddsrummens trånga utrymmen med lågt i tak har bara visats upp ett par gånger sedan museet öppnade.
Ett besök i det underjordiska fortet ger intrycket av att tiden har stått still sedan den sista soldaten lämnade gångarna.
– En sådan här komplett fin anläggning är vi nästan ensamma om. Det är en tidskapsel.
– Min personliga drivfjäder är att det är roligt att visa den, för besökare blir alltid fascinerade. Alltid.