Det är vanligt med skiftarbete i Oxelösund, i bland annat hamnen och på SSAB, något som kan påverka levnadsvanorna negativt.
Statistiken för cancerfall är ingen rolig läsning med Oxelösundsögon sett. Omräknat till 100 000 invånare skulle 1 023 män ha insjuknat i cancer vilket är flest i Sörmland per capita. Strax därefter ligger Vingåker som har 1 013 fall per 100 000 invånare.
Motsvarande antal fall för Trosa, Nyköping och Gnesta är 967, 873 och 765. Det relativt höga antalet cancerfall i Oxelösund återspeglar sig också i antalet dödsfall i sjukdomen: omräknat per 100 000 invånare avled 605 män i cancer 2014-2018.
– Det som är lite oroande är att barn till föräldrar som är lågutbildade drabbas extra hårt. De har lägre överlevnad än barn till högutbildade. Även om skillnaden inte är jättestor, är det något som vi tycker är oroväckande, säger Katarina Fredriksson, utredare på Socialstyrelsen, i en intervju med nyhetsbyrån Siren.
Statistiken kommer från rapporten "Dataanalyser av cancer 1975-2019" som publicerades i våras. Det är en studie av registerdata från Cancerregistret och dödsorsaksregistret hos Socialstyrelsen. Statistiken är också omräknad utefter ålderssammansättningen hos befolkningen, för att kommuner och regioner ska kunna jämföras med varandra.
Bland sörmländska kvinnor är det vanligast med cancer i Trosa. För Trosas kvinnor handlar det om 890 fall per 100 000 invånare under åren 2014-2018. Motsvarande antal var 767 i Gnesta, 708 i Oxelösund och 621 i Nyköping. Trosa har högst dödlighet, omräknat per 100 000 invånare avled 429 kvinnor i cancer här 2014-2018.
Skillnaderna beror enligt rapporten på många saker som genetiska faktorer, livsstil, miljö, vilken cancerform och närhet till vård. Sett över hela riket ser det ut som att skillnaderna främst rör vissa cancerformer.
– För bröstcancer och prostatacancer är skillnaderna inte så stora, även om det finns skillnader mellan regionerna. För tjock- och ändtarmscancer, där det inte finns utbredd screening än så länge, är skillnaderna större, säger Katarina Fredriksson.
Skillnaderna mellan olika kommuner och regioner har gjort att det föreslås åtgärder i rapporten.
– Anledningen till att dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar har minskat så mycket är att man sedan 1990-talet har börjat mäta blodtryck och ha hälsosamtal med personer som är i riskgrupp. Det är den typen av insatser som man skulle kunna göra även inom cancerområdet, eftersom man i dag vet att levnadsvanor kan orsaka cancer, säger Katarina Fredriksson.