– Jag har spelat det här sedan 60-talet. Det gäller att hålla igång hjärnan, ha strategier och räkna ut vad den man spelar med tänker göra, säger Björn Albing och knackar på sitt huvud.
Det är tisdagsförmiddag vid Järntorget i Oxelösund. Genom skyltfönstren andas en fullsatt lokal där folk sitter fyra och fyra vid utspridda bord. Här har pensionärsföreningen SPF seniorerna sina bridgeträffar. Tre gånger i veckan blir det och något problem att fylla platserna är det inte.
– Jag försöker hålla i tisdagsbridgen. I stort sett funkar det bra och är trevligt. I april åker vi på bridgekryssning till Åland tillsammans, 20 par från Oxelösund och det har vi gjort i fyra år, både höst och vår. Det är väldigt populärt, säger Sven Andersson i en av pauserna.
Däremellan är det svårt att få ett ord ur någon av spelarna. Men när alla kort är på bordet berättar Eva Asthage att det inte är det lättaste kortspel man kan ge sig på.
– Man behöver gå kurs ett par gånger för att lära sig bridge ordentligt. Vi spelar två och två i lag och sitter mittemot varandra. Nu tog vi hem det här och får poäng, säger hon och nickar mot poängställningen som är projicerad mot en vit duk.
Bo Kärr håller med om att det går att börja spela bridge efter några kurstillfällen - men att det tar sin tid att bemästra.
– Man får göra någonting bra med de kort man har, men det är lätt att göra bort sig. Det tar nog 15 år innan man bemästrar det här. Minst.