– Generellt så har det ökat men vi var rädda för en större ökning, vilket inte har hänt. Jag tror att det är tack vare att vi idag jobbar mer inriktat mot att de som är arbetsföra ska ut i jobb eller i annan sysselsättning fort, säger Åsa Berg, chef för försörjningsstöd på utredning och stöd Oxelösunds kommun.
Det ekonomiska biståndet per person och i kronor har i Oxelösunds kommun legat på ungefär samma nivå de senaste fem åren.
I flera andra kommuner ökar andelen försörjningsstöd bland annat i Nyköping och Katrineholm. Nyköpings kommun har sedan 2015 haft en ganska relativt hög andel invånare med försörjningstöd. 2017 var andelen vuxna biståndsmottagare med långvarigt ekonomiskt bistånd 33,4 procent och 2018 hade det ökat till 37,5 procent.
Av de invånare i Oxelösund som hade försörjningsstöd 2017 så hade 21,8 procent ett långvarigt ekonomiskt bistånd. I Nyköping var motsvarande siffra 33, 4 procent.
Om man jämför kostnaden för ekonomiskt bistånd per invånare i Nyköping under 2018 var det 1 454 kronor medan Oxelösund hade 712 kronor per invånare.
– Det har skett en ganska tydlig utveckling mot att socialtjänsten ska ta hand om fler problem och försörja fler människor under väldigt lång tid. Tidigare så var det ett mer tydligt uppdrag att jobba så att människor kommer tillbaka in i andra välfärdssystem, att man fick sjukpenning eller sjukersättning om man var sjuk, berättar Helena Persson på vuxenenheten Nyköpings kommun.
Nyköpings kommun jobbar med flera olika insatser med att minska andelen personer som har försörjningsstöd i kommunen. Till exempel kan personer som behöver vård kan få hjälp med insatser från socialsekreterare.
– Vi får försöka jobba strategiskt med att människor ska komma tillbaka in i samhället och få andra ersättningar oavsett vilken status de har. Vi har människor som kanske saknar försörjning för att de har ett missbruk som vi försöker få de att komma till rätta med, för att på längre sikt kunna försörja sig själva.
I Oxelösunds kommun är den största andelen som har försörjningsstöd personer som har svårt att lära sig svenska. Åsa Berg tycker att det behövs fler resurser för nyanlända.
– Det räcker inte med en tvåårig etablering utan det behövs mer. De behöver träna mer på språket och komma ut till praktikplatser och se hur det funkar på arbetsplatser.