Under ett extrainsatt möte i utbildningsnämnden förra veckan gav den politiska majoriteten utbildningschefen Mikael Wallström i uppdrag att utreda hur utbildningsförvaltningen skulle kunna få en budget i balans. I den budget som förvaltningen tagit fram för 2020 saknas drygt 35 miljoner kronor och i en tjänsteskrivelse varnade förvaltningen bland annat för att det kanske inte kommer gå att följa vare sig skollagen eller arbetsmiljölagen om hela den besparingen görs under 2020.
I måndags blev det klart att Wallström valt att avsluta sin tjänst med hänvisning till att "det varit mycket arbetsintensivt och sammantaget med min privata situation har lett fram till det här beslutet".
Nu ger oppositionsrådet Dag Bergentoft (M) den politiska majoriteten i nämnden skulden för det inträffade.
– Nu visar det sig, tyvärr, att utbildningsnämndens ordförande Britta Bergström (S) bränt ett huvudskepp – utbildningschefen säger upp sig. Nu tappar vi en person med hög kompetens. Jag har aldrig varit med om att någon skött ett ärende så klantigt. Hela ansvaret åvilar ordföranden och dess majoritet, säger Bergentoft.
Både han och utbildningsnämndens andre vice ordförande Stefan Johansson (M) är kritiska till hur själva nämndmötet gick till. De menar att förvaltningsledningen förberett en dragning av budgetförutsättningarna - som de inte tilläts att göra under nämndmötet.
– Utan att delge varken förvaltningsledning och opposition så tillät inte ordföranden en dragning av förvaltningsledningen. Den dragningen var oerhört viktig för att kunna fatta beslut. Majoriteten utlyser alltså extra nämnd för att direkt återremittera ärenden som de var överens om från början att gå fram med, fortsätter Bergentoft.
I en debattartikel som Bergentoft skrivit och skickat in till tidningen menar han att utredningen om att omorganisera skolverksamheten i Oxelösund nu också fått sig en rejäl törn.
"Dessutom vill förvaltningen få i uppdrag att utreda förutsättningarna för tre F-9 skolor i Oxelösund. Mikael Wallström tänker sig ett långsiktigt arbete för att på sikt få både god ekonomi och framför allt en hög kvalitet inom utbildning. Det handlar om att utveckla skolan in i framtiden. Men den chansen till utveckling såg majoriteten till att stoppa", skriver han.