Det började en helt vanlig dag i klassrummet på Långbergsskolan. Mentorn i Laura Aslamis klass bad alla tjejer att följa med in i ett annat rum. Där berättade mentorn att deras klasskompis Ljimanda Salihi skulle utvisas.
– Vår klassföreståndare tyckte att vi skulle försöka ringa Rädda Barnen för att se om det var något vi kunde göra. Så alla tjejer satte igång att ringa. Vi ringde till Rädda Barnen, Bris och till Stadshuset. Men vi fick höra att familjen fått tre avslag och att det inte fanns något att göra, säger Laura Aslami.
Hon sitter i köket hemma hos sina föräldrar i Brandkärr och ser ut som vilken tonåring som helst. Men när hon börjar prata blir man imponerad. Hon berättar att hon och hennes klasskompisar inte gav upp. De fortsatte ringa runt och fick kontakt med Rädda Barnen i Nyköping och prästen Kjell Wiklund som stöttade och kom med idéer om hur de kunde påverka. Den 18 oktober demonstrerade klasskompisarna på trappan till Stadshuset i Nyköpning och startade en namninsamling. Nu har Laura även skickat ett mail till migrationsminister Tobias Billström med krav på att ministern ska ändra beslutet om utvisning.
Drivkraften är självklart att stoppa utvisningen av kompisen Ljimanda och hennes syskon. När syskonen fick beslutet om utvisning hamnade Ljimanda i så kallat uppgivenhetssyndrom och är fortfarande okontaktbar.
– Hon har gått i vår klass sen sjuan och blev på en gång en snäll och hjälpsam vän. Det är så hemskt att se en tjej som varit glad och levande ligga apatisk och matas med en sond, säger Laura.
Stor del av Lauras fritid går till att plugga och drömmen har länge varit att jobba med ekonomi på bank. Men efter den här händelsen har hon fått upp ögonen för politik och samhällsfrågor och vill gärna engagera sig mer längre fram.
– Det är första gången jag gör något sånt här men det har väckt massor av tankar. Jag vill engagera mig politiskt i samhället och eliminera diskriminering på grund av kön, hudfärg och religiös tro.
Laura har själv blivit utsatt för trakasserier på grund av sitt ursprung i Afghanistan.
– Jag har blivit kallad taliban vilket är väldigt konstig, jag har aldrig gjort någon illa.
Hon tror att trakasserierna grundar sig i rädsla för andra religioner och nationaliteter. Därför skulle Laura vilja jobba för att förändra människors syn på varandra.
– Jag vill ändra den negativa inställningen till Nyköping som stad. Många tycker att här är för mycket invandrare och att de vandaliserar staden. Jag vill visa att alla är jämlika och att invandrare inte är hemska – kanske genom en kampanj.
Nästa steg för att hjälpa Ljumanda och hennes syskon blir ännu en demonstration där fler kan delta. Laura ska även fortsätta försöka få tag på Tobias Billström på mail och telefon eftersom han inte svarat på hennes brev. Och så vill Laura och hennes kompisar fortsätta försöka övertyga de som inte visat sitt stöd.
– En del personer som passerade när vi stod vid stadshuset struntade i att skriva på listan bara för att de inte hade lust. Ett par sa till och med att det är bra att de åker hem. Jag kan knappt inte förstå hur de menar, säger Laura.
Var all energi och drivkraft kommer ifrån vet Laura inte, men hon tror att det kan ha att göra med hennes uppväxt.
– Jag är uppfostrad att se det goda i personer och om någon gör något fel försöker jag ändra inställningen. Om man gör något snällt mot någon annan kommer den göra något snällt tillbaka.