I mars släpptes Barnrättsbyråns rapport De oönskade - en rapport om de marockanska ensamkommande barnen i Sverige. I rapporten intervjuas bland annat socialsekreterare, personal från polisen och Migrationsverket, Bilden rapporten visar är tydlig, de marockanska ungdomarna faller mellan stolarna ner i ett juridiskt vakuum. De hamnar i ett moment 22 där de inte får stanna i Sverige eftersom de saknar asylskäl och Marocko inte tar tillbaka dem eftersom de saknar identitetshandlingar. Barnrättsbyrån vittnar om att de följt med flera ungdomar till marockanska ambassaden och upplevt dess ovilja att hjälpa dem att ordna resehandlingar. Rapporten har citerats i flera medier, men ska nu läsas med vetskapen om hur mycket som hänt under det gångna året, anser Barnrättsbyråns generalsekreterare Elin Wernquist.
– Vi påbörjade rapporten i september och då var det ju andra tongångar. Tre månader efter vår rapport kom den nya lagen som har förändrat läget till det sämre, konstaterar hon.
När rapporten skrevs blev ungdomar som fått avslag från sin asylansökan av med sitt boende i familjehem när de fyllde 18 år, men de hade fortfarande rätt till boende på Migrationsverkets asylboenden. Nu tas alltså både rätten till boende och ersättning från Migrationsverket bort.
Barnrättsbyrån erbjuder bland annat juridisk hjälp till barn och ungdomar. Efter att den nya lagen kom till har de flera ungdomar, varav några marockanska som de försöker hjälpa.
– Vi menar att de som har verkställighetshinder ( som avsaknad av id-handlingar, reds anm) måste få en vettigt boende och omsorg. Nu har man dragit in den även för de som arbetar för sin verkställighet. De ställs på gatan från en dag till nästa.
Men socialtjänsten har möjlighet att tolka den nya lagen på olika sätt menar Elin Wernquist.
– Vi tror att olika socialtjänster kan tolka lagen olika därför har vi, på uppdrag av en ungdom, överklagat beslutet om avslutat bistånd. Det är viktigt att påtala att socialtjänsten, med socialtjänstlagen i ryggen, har möjlighet att göra en mer skyddande och humanitär tolkning än den som vi nu överklagar. Det behövs en praxis.
Den nya lagen är en signallag som ska få folk att lämna landet, men risken för de marockanska ungdomarna är i stället att de hamnar på gatan, anser Elin Wernquist.
– Vårt argument är främst humanistiskt men även samhällsekonomiskt. Det är mycket dyrare att ha en ungdom på SiS eller på häktet, som många hamnar på. Vad händer med en 18-åring som tidigare varit i kriminalitet om man drar undan det enda skyddsnät de har? Klart att det inte slutar lyckligt!