Rörelselarm används främst inom demensvården. Det reagerar på fysisk rörelse och klassas ofta som en begränsningsåtgärd. Syftet med användandet av larmet kan exempelvis vara att personalen ska veta om en boende är uppe på nätterna.
Enligt socialstyrelsen är rörelselarmet ett bra komplement om "avsikten är att en enskild som av fysiska eller intellektuella skäl har svårt att påkalla hjälp ska kunna informera personalen". Om det däremot används på grund av bristande bemanning för att övervaka den boende anser de att det är en tveksam lösning.
SN har pratat med en person som är väl insatt i hur äldrevården på kommunal nivå fungerar och hen är förskräckt över hur rörelselarmen fått fungera som ersättning.
– Det låter som att socialnämndens ordförande blandat ihop äpplen och päron. Ett rörelselarm ska inte ersätta ett trygghetslarm. För att sätta in ett rörelselarm krävs en utredning, samtyckte och dokumentation. Det är inget man kan använda bara sådär.
Hen berättar att socialstyrelsen 2010 gjorde om sina riktlinjer för användande av såkallade begränsandeåtgärder för att minska risken för kränkningar. Efter det, i maj 2011, antog också socialnämnden i Gnesta nya riktlinjer.
– Det finns väldigt strikta regler som man inte följer nu. Rörelselarmet är en skyddsåtgärd men inget som ska lösa trygghetsproblemet.
På socialstyrelsen är man redo att hålla med.
– Jag kan inte uttala mig angående just det här fallet men socialnämnden är skyldig att verka för att en äldre person får leva och bo under trygga förhållanden.. Jag kan tycka att det låter märkligt att enbart erbjuda ett rörelselarm eftersom det kan vara svårt för de enskilda att kommunicera med ett sådant larm. Ett fungerande trygghetslarm med en knapp att trycka på underlättar den enskildes möjligheter till kommunikation och bör ingå för att man ska åstadkomma trygghet, säger Marianne Lidbrink, projektledare för Äldreguiden på Socialstyrelsen.
Men trygghetslarmet är inget som är lagstadgat?
– Nej, det regleras inte så. Men självklart ska man ha ett larm, man ska kunna förmedla sig vid behov.
– Jag tycker att det är konstigt att man inte har åtgärdat det här. Det finns säkert skäl men det är också en prioriteringsfråga. Det är möjligt att installera enskilda trygghetslarm tillfälligt, det har jag själv gjort då jag var aktiv som chef inom äldreomsorgen.
Hur reagerar du på uppgifterna om att de boende tvingats använda visselpipa för att göra sig hörda?
– Enligt Socialtjänstlagen ska omsorgen ha som mål att äldre personer ska få leva ett värdigt liv. Jag får väl säga att det är en värderingsfråga och att det förmodligen handlar om att ord står mot ord i just det här fallet.
SN har utan resultat sökt Liljedalshemmet enhetschef Börje Lundgren och socialnämndens ordförande Brigitta Brus (S). SN har också försökt nå kommunens medicinskt ansvariga sjuksköterska Erika Bälldal.