Nätmobbningen skiljer sig mot mobbning öga mot öga på några sätt. Mobbarna kan känna att de kan uttrycka grövre kränkningar när distansen till offret är längre. Kränkningarna sprids blixtsnabbt utan att offret känner till vilka som ser dem, och de är möjliga för vem som helst att spara ned. Eftersom unga tar med telefonen, datorn eller surfplattan nästan överallt i dag, är offren dessutom ständigt exponerade.
– Nätmobbning i kombination med annan mobbning får väldigt negativa effekter på offret, säger Sofia Berne, doktorand i psykologi vid Göteborgs universitet.
Tillsammans med handledaren Ann Frisén driver Berne ett forskningsprojekt med fokus på utseenderelaterad nätmobbning och agerandet hos de utsatta. Resultatet visar bland annat att 16 procent av de undersökta 10-åringarna blev nätmobbade. Vanligast forum för kränkningarna var Facebook. Antimobbningsorganisationen Friends pekade i sin nätrapport 2014 ut samma sida som mest kränkningstät, följt av Instagram och Kik. Enligt rapporten hade en tredjedel av alla 10–16-åringar blivit kränkta på nätet minst en gång under det senaste året. Bland 13–16-åriga tjejer hade hälften utsatts.
– Jag är inte förvånad över de höga siffrorna, säger Johanna Olofsson, ledare för Friends projekt "Schysst på nätet". – De stämmer med bilden vi får när vi pratar med både unga och vuxna.
Den utseenderelaterade nätmobbningen är det vanligast förekommande formen av mobbning på nätet. Enligt Sofia Bernes och Ann Friséns studie kan effekterna av den vara bland annat depression, ångest, låg självkänsla, självmordstankar och missnöje med utseendet.
Orsakerna till fenomenet verkar variera från fall till fall och mellan forum för mobbningen. Anonymiteten som erbjuds på vissa sajter kan ge mobbarna mer makt och mod. Samtidigt ligger motivationen hos mobbare många gånger i att elakhet ger högre status. Om kränkningarna lämnas anonymt får de inte den önskade effekten, menar Johanna Olofsson. Att mobbaren inte ser offret kan också göra det svårt att avläsa dennes reaktion på en kränkning och att på så sätt bli vägledd att sluta om den andra blir ledsen, tror Sofia Berne. Studier visar också att en orsak till mobbarnas beteende kan vara att de mår dåligt.
Sofia Berne och Johanna Olofsson är eniga om vilka åtgärder som behöver vidtas för att mobbningen på nätet ska minska. Föräldrar och lärare har viktiga roller att spela, och barnen behöver få kunskap om vett och etikett på nätet samt redskap att hantera kränkningar.
– Vuxna bör visa intresse för de ungas liv på nätet och guida till vad som är rätt och fel. I skolan måste kunskapen om nätmobbning öka och ett långsiktigt förebyggande arbete starta, säger Olofsson.
– Det är viktigt att barnen lär sig vilka lagar och vilken etik som gäller på nätet, men också hur de kan anmäla eller blockera kränkningar på olika sajter. Som vuxen kan man visa engagemang och få insikt genom att ställa frågor om barnens liv på nätet. Det är dock viktigt att man inte begränsar deras surfande om barnen berättar om kränkningar som förekommit, för då kanske de håller tyst nästa gång, säger Sofia Berne.