Vargen brydde sig mer om älgarna än om Maria Ahlins närvaro när hon fångade den på bild utanför familjens hus utanför Eskilstuna.
Vargobservationerna i länet har duggat tätt de senaste månaderna, något som följs med stort intresse av Länsstyrelsen Sörmland. Från oktober till mars genomför de rovdjursinventering i syfte att få en helhetsbild över var djuren rör sig och för att kunna vidta skadeförebyggande åtgärder.
– Vi har god hjälp av såväl jägare som privatpersoner och olika intresseorganisationer. När vi får rapporter om nya observationer försöker vi alltid följa upp dem. I Sörmland sker arbetet vintertid då det är betydligt enklare att spåra när det ligger snö på marken, säger Staffan Claesson.
Under fjolåret fick Sörmland tre nya vargrevir och enligt Länsstyrelsens sätt att räkna finns det idag 4,5 revir i länet med sammanlagt 45 vargar.
– Vi har en ökning av varg i länet och vi vet att det har fötts valpar i flera av våra revir. Det är däremot lite eftersläpning i rapporteringen, vilket innebär att siffran för vargstammen kan komma att justeras upp i efterhand.
– När inventeringen är färdig i slutet av mars är vi till 90 procent klara med lägesbilden. Den slutgiltiga siffran har vi i sommar, säger Staffan Claesson.
Den varg som observerades i bebyggelse mellan Hållsta och Örsta, strax söder om Eskilstuna, för en dryg månad sedan är fortfarande obekant för Länsstyrelsen.
– Vid tog och skickade in ett DNA-prov på det föremål den hade tuggat på, men det gav inte någon träff – vare sig på någon bekant individ eller på varg. Det är dock inte någon tvekan om att det handlade om varg och det skulle kunna vara en vandrare som testade av ett nytt område i jakt på älg eller en individ som lämnat sitt revir Ulva eller Älgmossen.
Rovdjursinventeraren Mikael Hansson passade på att topsa den rislykta som vargen tuggade på när den var synlig mellan Örsta och Hållsta för en månad sedan.
Träff i DNA-banken blev det däremot på de två vargar som observerades i triangeln Alberga, Julita, Näshulta för två veckor sedan.
– I det fallet kunde vi genomföra två lyckade spårningar och konstatera att det rörde sig om två individer hemmahörande i reviret Svartsjön i Bie. Det blir direkt mycket mer intressant för oss när vi får observationer om två vargar på samma plats – speciellt på ett nytt område.
Nu hoppas Staffan Claesson på ett sista snöfall innan våren gör entré.
– Ja, det är kanske inte så många som har samma väderönskan, men det underlättar vårt spårningsarbete något oerhört.