Behörighetssiffrorna i Sörmland är under all kritik, tycker Lärarförbundets Mathias Åström.
Kravet på lärarlegitimation infördes 2011. Ett av syftena var att pressa ner det höga antalet obehöriga lärare och förskollärare.
Behörigheten har sedan dess ökat. Men målet om 100 procent legitimerade lärare är utopiskt i majoriteten av landets kommunala och fristående grundskolor.
Efter tio år ligger rikssnittet på knappt 71 procent.
Allra mest brant är uppförsbacken i Sörmland. Här är andelen heltidstjänster med behörighet i minst ett skolämne nere på 62 procent.
Det är den lägsta siffran i landet.
– Det är klart underkänt på alla sätt, och en gigantisk samhällsutmaning att så många barn inte kommer att ha en behörig lärare under sin skoltid.
Det säger Mathias Åström, förhandlingschef på Lärarförbundet. Fackets alarmerande siffror är hämtade ur Skolverkets legitimationsregister för hösten 2020, och har sammanställts av SCB.
Statistiken omfattar både kommunala och fristående grundskolor. Åström uppmanar länets skolhuvudmän:
– Ni behöver ha ett gemensamt krismöte. Samlas på Stora torget i Strängnäs och fråga er själva: ”Vad gör vi?”. För något måste göras.
Nedbruten på kommunnivå, visar Lärarförbundets statistik stora skillnader inom länet.
Högst andel legitimerade lärare finns i Gnesta, 68 procent. Lägst är andelen i Flen, där nästan halva lärarkåren är obehörig.
– Ytterst utgör det risk för att jobben i framtiden hamnar utomlands. Om skola, vård och omsorg står utan både behörig personal och skatteintäkter, ja då krackelerar välfärdssamhället, säger Åström.
Västerbottniska Vännäs är den kommun i landet med högst behörighet: 90 procent.
– Där andelen är högst, har det gjorts konsekventa, långsiktiga satsningar på att jaga och skaffa behörighet. Några genvägar finns inte.
Lärarförbundet ser flera orsaker till krisen. De nyutexaminerade lärarna är för få, avhoppen från yrket för många. Flertalet skolorganisationer är så slimmade att lärarna inte tillåts ägna sig fullt ut åt kärnuppdraget.
Men det finns också ekonomiska förklaringar.
Många skolhuvudmän bedyrar att de inget hellre vill än att anställa behöriga lärare. Men dessa kostar upp emot 6 000 kronor mer i månadslön.
Enligt Lärarnas riksförbund, det andra stora lärarfacket, sparar landets kommuner årligen tre miljarder kronor på att i stället välja olegitimerad personal.
Skillnaden i lönekuvertet är stor mellan behöriga och obehöriga lärare. Det påverkar kommunernas anställningar, menar lärarfacken.
Att lönekostnaderna är ett stort aber åskådliggörs till exempel av den senaste tertialrapporten för Vingåkers kommunala grundskolor. Tre av fem rektorer som brottas med tajta budgetar, varslar om underskott till följd av rekrytering av behöriga lärare.
Lärarförbundet känner igen den bilden.
– Men om kommunerna tycker att de har för lite pengar, prata då med SKR och driv på för mer. Det duger inte att bara säga att man inte har råd. I förlängningen blir det ännu dyrare om man inte satsar på barnen. Våldssituationen bland unga i Eskilstuna, till exempel, har en förklaring i att det inte satsats tillräckligt på skolan, menar Mathias Åström.
I undersökningen från Lärarnas riksförbund, framhåller dock 80 procent av huvudmännen att det stora problemet är bristen på behöriga lärare. Men det finns behöriga lärare som går utan jobb, påpekar Lärarförbundets Mathias Åström.
– Vi ser med oro på att ansträngningen för att anställa dem inte alltid är på topp. Det beror inte bara på kostnader, utan också på att kommunerna inte alltid förstår vikten av behöriga lärare.